Nu är det officiellt

Ja i helgen blev det officiellt inom Västerviks kennelklubb att jag kommer lämna lilla Västervik och idag så blev mina kära kollegor informerade och det var tugnt. Precis har jag fått chansen att komma tillbaka till jobbet som jag älskar och jag väljer återigen att lämna det, men denna gång är det för min så älskade dröm. Jag har blivit erbjuden jobb i STOCKHOLM och där kommer jag även att påbörja den specialiserade hundpsykologutbildningen på Hundens hus som verkligen är Sveriges mest omfattande och exklusiva utbildning i mina ögon och i många flers om jag inte har helt fel. Det är ett otroligt privilegium att få leva i det som jag så många år ha drömt om så nu kommer hund att bli inte bara min fritid utan även mitt jobb och det kan verkligen inte vara bättre i mina ögon. Så forhoppningsvis kommer jag att kunna flytta iväg redan 1 april om det vill sej rätt med boende men har märkt att det var svårare än jag trodde, hur i sjutton ska jag kunna visa upp en årsinkomst på 200-300 000kr?! för att få HYRA! det är ju helt sjukt men men på nått sätt ska detta lösa sej annars blir vissa kära familjer i Stockholm en dotter och 3 hundar rikare, men vem skulle tacka nej till det?!

Ja det är detta som jag vänt och vritt på så länge nu och inte bestämt mej helt, men nu är det klart och alla som ska veta om det innan det står här vet om det hoppas jag på, annars kommer det inte bli roligt. Känns så skönt att allt är klart och jag är klar med att ha bestämt mej så nu är det bara 7000 saker att göra men i mitt vanliga tempo så lär väl allt hända under April om inte mamma Björkgren har fått knäppen på sin älskade dotter innan dess. Brukar nämligen vara så att jag löser allt i sista stund om det inte går hur lätt som helst och mamma hinner under denna tid att påpeka mer än en gång att jag kanske borde ta tag i viktigare saker än typ att sitta på facebook och blogga, förstår inte alls vad hon menar min älskade mamma.....

Som sista insats till mina grannar är iaf att jag går ut med den omtalade, gamla och speciella terriern Mateus som ingen i hela centrala Västervik kan ha missat. Hans ägare och han är verkligen en del av centrala området och det är verkligen sådan matte sådan hund. Om någon hade informerat mej för ett par år sen att jag skulle ha en god relation med denna gamla tant och hund utan att skrika och bli galen på dom för de aldrig kommer framåt hade jag aldrig trott dom. Men sen 1 ½ år tillbaka har jag alltid stannat och pratat med dom och gett dom 5 min av mitt liv den dagen till en stor glädje för henne. Nu ska jag även då rasta denna hund och det är en sport i sej kan jag lova, men med fickan full av godis och med den gladaste och den roligaste rösten kom även den 16 åriga carin terriern fram här i livet på kvälls rundan. Tänk att så lite tid i mitt liv att göra så mycket glädje i en gamla människans liv, så nu kan jag iaf somna gott om nätterna.

Nej jag ska gå och lägga mej nu och ha alla hundarna i sängen för jag har så dåligt samvete för dom idag så det finns inte. Pärla lämnade jag kl. 7.45 i morse och har inte träffat henne förrän kl. 20.30 och de andra två var jag bara hemma och hämtade vid straxt efter 4 sen fick de gå med mej till jobbet och vara med på möte hela kvällen och sova hur kul nu det är och sen nu är vi hemma och jag är jätte trött och dom skulle nog gärna göra något men snälla som de är lägger de sej till rätta när "....Jag BARA ska...."!!!

Godnatt och

välkommen till Stockholmsveckan i Sälen
(Så efterlängtad ibland men så hatad som säsongare)