J*vligt snygg helt enkelt

Uppstigning kl.7.30 trodde jag skulle innebära en förmiddag i lugnt tempo och få allt gjort i lagom tid så jag skulle komma iväg vid 12 tiden för att slippa köerna ut till Vallentuna. Men riktigt så blev det inte. STRESS är nog mer rätt ord för hur mamma och jag fort runt på förmiddagen. Uppenbarligen var det lite mer och fixa än vad jag hade trott så solningen och vattenmassagen blev inställd och fick gevika till möten på banken, tur till optikern m.m.m. Hundarna hann faktiskt få en promenad och Tikka och Engla fick sej även springträning med mej hemifrån mej till banken genom stan. Bra träningen det med men hade varit bättre om matte hade varit klädd för den värme som nu började komma upp innanför alla dessa kläder. Men nu är jag en slant fattigare i månaden men ett väldigt fint hem rikare så nu får jag se det positiva i det hela =)

I min framfart idag hittade jag affären som bara måste vara gjord för Familjen Kaos. Men tror dock inte den kommer slå Lisas flytt loppis med trasiga mobiler m.m.

För att göra av med lite mer pengar i månaden så är nu en Ipåne nu beställd och jag hoppas på leverans nästa vecka. Måste ha den NU!!! Herregud kan ju inte glida runt i storstaden med min halvtrasiga mobil som man kan lita på varannan dag typ. Utan nu blir det en fin telefon som jag ska inhandla "kläder" till i morgon och om någon undrar kommer kostymen nog gå åt rosa/lila.

Min optimistiska färdtid blev en aningen framskjuten men kl 14 var jag iväg för att lagom tajma rusningstrafiken när jag kom fram. Men jag har nog aldrig uppskattat tystnaden så mycket som jag gjorde idag när jag satt i bilen. Nästan ingen tid alls i telefon och ingen radio på utan bara mitt egna huvud och tankar som bråkade med varandra, men för det mesta så vilade nog allt utom höger ben som höll på gasen. Även om jag nu påstår att jag vilade så var det väldigt skönt att komma fram till mitt nya hem i Vallentuna centrum. Jag fick med det mesta upp men dom tunga sakerna som jag har med mej från Robin och Lisa komma och hjälpa mej med sen när de tränat klart. Bra när man redan nu har lite starka armar som kan bära in mina tunga grejer som min lilla rygg inte riktigt orkar med. Underbara familjen Karlsson/Annorlunda!

En skapligt uttråkad Pärla som under min utpackning ur bilen hann krypa över baksätet och ner bland flytt lådorna för att visa sina protester lite tydligare om jag inte fattade inte innan.

Imorgon bär det av till Ikea och K-rauta för lite inhandling. Alltid lika roligt att fixa och dona i det nya och köpa NYTT ska vi inte ens prata om hur kul det är. Ska oxå sätta igång och måla i skåpen sen vet man aldrig vad jag hittar på mer...Hmmm

Ska nog gå lite vilse, försöka hitta vart Engla och jag ska åka ifrån på lördagsmorgon sen ska jag nog ta mej en sväng till Ica och hälsa på min nya vän som tror jag uppenbarligen är 17år. Vem får och vart får man visa leg?! Jo Lisa Björkgren 26 år gammal får visa leg när hon ska inhandla tändare en torsdagskväll på ICA i Vallentuna. Det är nu som jag börjar fundera på är:

om jag var riktigt skitsnygg och han ville ha mitt namn

eller gav ett väldigt ungt intryck

eller om jag bor i ett område där ungarna sniffar gas

eller om de tänder på titt som tätt?

Vet inte vilket som är bäst men jag tror att jag efter en kaosdag i skogskläder var riktigt jävla skitsnygg ;)

För att då fortsätta denna galna kväll så ger jag mej ut på kvällspromenad och möter en halt kille som mer än gärna vill hälsa på hundarna för att visa att han inte är otäck fast han haltar, trevlig granne det. Eller så är vi där igen det var inte hundarna han ville åt utan det var mej, så killarna i Vallentuna måste se något som jag själv alltid sett men ingen annan, hahahaha.. Jag tror självförtroendet följde med lägenheten och tacka f*n för det till dom pengarna ;)

 Men sen då till problemet att komma in i portdörren var svårare än förra helgen. Nyckeln jag hade passade inte i ett enda av mina tre möjliga lås och då börjar snön lagom falla så vackert ute i vårnatten. Ja när varken vaktmästare eller förra ägaren förstår mitt problem så tar Robin tag i det hela och fixar fram grannens nummer som först lägger på i örat på mej men sen snällt svarar igen och förstår mitt problem och kommer ner och öppnar. Nu har även Håkan anslutit sej till vår lilla skara med hundar och människor utanför dörren. Samtidigt kommer förra ägarens inneboende på att han gett henne fel nyckel i veckan så han satt på nyckeln in hit. Jaja som tur är hade jag folk att skratta med eller Lisa skrattade nog mest åt ;)
Nu är vi inne, packningen är uppburen och jag har fått lite sällskap, men nu är det dags för sängen. Engla har tom redan gått och lagt sej så nu ska vi andra göra henne sällskap så vi orkar med morgondagen..

Tack och godnatt Vallentuna,

spännande dag väntar i morgon.

Underbara Onsdag

Började dagen med en tripp till jobbet för att vara med på "blåfesten" det är ju inget man vill missa precis. Det var så mysigt att träffa alla barnen och jag kommer verkligen sakna dom när jag inte är där. Men dom finns ju kvar så jag får gå och hälsa på dom när jag är hemma. Självklart kommer jag sakna mina kära kollegor som jag har kommit så nära. Det är verkligen underbara pedagoger som har berikat mitt liv på många sätt <3

Sen blev det dags för långpromenad och fika med bästaste Lotta och Maria ute på Lillön. Vad kan vara bättre än leriga lyckliga hundar, värmande vårsol och fina vänner?! Rundan som vanligtvis tar kanske 45min max tog idag drygt 1½ timme. Skvaller, minne och framtid disskuterades och fler än en lerig tass gjorde oss uppmärksamma på deras närvaro. Jag försökte allt jag kunde att komma ihåg Mattias 511 000 ord igår om allt med ljus, bländare, slutare m.m. och jag tror jag fick till nårga riktigt bra bilder iaf.

Lera + vatten + golden = GLÄDJE

Närheten till vattet kommer vara en av sakerna som kommer ligga högt på saknad listan.

Finaste Majken!

Tikka som inte förstår detta med vatten temperatur.

Uppenbarligen inte Engla heller....

Helt ärligt kan man bli mycket sötare??!!

Ute på Gränsö blev det både badning, passivitetsträning, kontakt och inkallning. Herregud vad dom växer mina små och vilken sjuk kontakt dom har. Jag säger bara det, varenda timme jag slitit på dom är det värt  när man ser att det sitter där trots deras ringa ålder och uppehåll i träningen. Jag har verkligen valt rätt hundar och kennel (Wintergold's). Passivitetsträning vid vattnet är inte den lättaste uppgiften här i livet när man är en vattenälskade golden, men det gick galant för den gyllene farmen.

Sen fortsatte vi ut på klubben för att vara åskådare till Lia och Sanna som har projektarbete med Hugo. Skapligt mycket man kan lära sej på att bara studera och filma. Allt som man borde se som hundägare men som man inte ser för man fokuserar på helt fel saker när man ser det uppifrån. Men när man får möjligheten att stå vid sidan av och se på ekipage som tränar så lär man sej inte bara se vad dom gör utan vad man själv också gör men som kommer per automatik. Ibland borde man verkligen ta tillfället i akt att träna passivitet med sina egna hundar/hund och studera andra som tränar, har kurs eller bara är ute på promenad. Mina egna själar fick en stor portion passivietesträning och jag säger bara det Pärla 5 månader, vad hände med denna hund?! Inte nog med att hon är söt som socker, glad som toppen utan hon är allt man kan vilja ha i en ullig 5 månaders golden kostym i st xxl. Alla tre ligger som ljus på filten som jag hade med och bara chillar. Okej Pärla hade lite rörelse i benen efter siså där 30 min men det är ganska okej med tanke på att de låg lösa på filten utan att ha rört sej innan. Sen hade vi lite kontakt och följsamhetsträning och det är så skitkul att jobba med dom både individuellt och i grupp för dom jobbar verkligen mot mej även om dom är alla och det följer och varierar min hastighet så himlans bra. Alltså gud vad jag är taggad nu på att JOBBA HUND!!

Äta Pärla är en bra sysselsättning när matte vänder ryggen till.

Hade även en mentalstyrketränings övning idag med Tikka. Lös Tikka på stan med hundar, barnvagnar och besök på Chrisma (frisersalong) och på banken. Kan man bli mer stärkt än när man har en hund precis bredvid sej oavsett vad som händer runt en och hon följer minsta vink. Sen gå in på banken lägga henne i hörnet, göra mina ärenden och sen roppa in henne när man går därifrån och är klar och hon kommer, sluter upp fint vid vänster sida. Fan rent ut sagt vad stärkt man blir och vilket självförtroende man får. Nästa gång blir det Englas tur och testa detta men jag vet ju att det kommer gå minst lika bra för hon har verkligen inte ens ett litet behov av att gå fram till andra hundar och människor. Hon kan min mellan tjej hon med. Pärla kanske skulle kräva lite mer fart och arbete från mattes sida men det skulle gå, SJÄLVKLART!

Tack och godnatt 30/3 -11 imorgon blir det Vallentuna igen =)

"Isen är inte problemet, det är bara det som gör att det är svårare att ta sej till matte."

Begränsad hastighet är inget som finns i skogen.

Flockindelning och rangordning i detta lopp?!Hmm

Hinder vad är det?!
Något vi tar oss förbi överlevande och starkare!

Lev livet NU!

Simon 6 år

Födelsedagskalas igår hemma hos familjen Kaos där lille Simon skulle slå på stort och fylla 6 år. Så nu till sommaren är det hans sista kakafestival på förskolan om inte mamma gör som hennes söner ber henne om och skaffar en till så de får fortsätta att gå på den. Illa av Annika tycker jag som inte ger sina söner ett syskon för att de ska få gå på kakfestivalen. Hon gav inte heller Mynta tillåtelse att para sej med Tyson igår som hon mer än gärna hade velat, utan hon var tvungen att spara sej tills ikväll när hon skulle träffa sej en riktig taxhane. Snacka om bortgifte och att föräldrarna bestämmer sin man, stackars Mynta får inte ens bestämma far till sina barn. Hoppas bara "Sviktor" får välja tjej, fast just det det är ju tjejerna som väljer Viktor =)

Skämt och sido, det var en väldigt rolig kväll och jag kommer verkligen att sakna familjen Kaos och Veronica och Sandra. Tur att Simon får ha sina egna kompisar på kalaset och inte mammas kompisar och hundar, btw.

Pärla: Vad är det Simon?
Simon: Jag får inte gå på fler kakfestivaler =(
P: Men jag kan vara din lillasyster så kan vi gå.
S: Det går inte toker, jag vill ha ett syskon...

P: Men så blir det inte nu, men du kan låtsas att jag är din lillasyster och sen kan min matte ge dej kakor varje sommar?
S: Ja det blir kanon =)

Idag har det varit fotokurs hos Mattias och Edwin och jag har lärt mej en himla massa om slutare, bländare och tider och alla himlans knappar på kameran. Har glömt hur kul det är att umgås med denna otroligt konstiga människa. Sen fick jag ju pluset och hälsa på lille Edwin som på något konstigt sätt har vuxit upp och blivit hur stor som helst skapligt att åren går utan att man tänker på det. Känns som förra året som jag och Ida terroriserade stackars Mattias som gymnasiepraktikan på våra medialektioner i 8:an. Vissa människor kommer alltid ha en viss plats i ens liv vad som än händer. Så himlans kul med sånna vänner, dom ska man vara riktigt rädd om!!

Idag känner jag verkligen att nu måste jag ta tag i detta med hundträning och mina gyllene lyckor för de börjar bli riktigt uttråkade på sin matte. Även om det inte saknas promenade eller händelser i deras liv så tror jag likt deras matte att de saknar träningen som har blivit lite åtsidosatt i detta kaos med flytt och sjukdom. Märker det lite när jag är ute och går och de har lite "dryg" attityd emot mej och bara går i sin egna värld. Men vi har jobbat lite på det idag och det sitter ju där men de känner verkligen av min stress just nu och det är så synd. Men snart är allt i sin ordning igen och då kan vi börja träna och komma tillbaka till verkligenheten som dock nu kommer vara i Vallentuna. Pärla fick idag iaf följa med på valpkurs med Sally och Sickan och det tyckte hon var jättekul. Hon är så himlans duktig min lilla tjej och kontakten sitter där som bara den. Ibland känns det som jag inte uppmärksammar henne på det sättet som hon borde uppmärksammas men det märks när man tränar att hon ändå får det även om min känsla är något annat. Men jag blir verkligen så glad av att ha med dom en och en och den tiden är så himlans viktig och det märks när man gör det. Kvalitetstid är det verkligen när man får det. Jag är lyckligt lottad och har ett privilegium med mina underbara hundar. Kanske inte delar den känslan riktigt med min mamma och pappa för deras trädgård är nu mer en leråker med lagom fina groppar och mammas pionbuske kommer nog tyvärr inte få möta vårsolen detta år. Men vad gör det när man ser tre lyckliga lerfärgade gyllene hundar indundrandes i köket?!

Vaddå, vi lerar aldrig ner oss alls ;)

Packa, packa, packa, syns i morgon, torsdag Vallentuna IGEN =)

Mord i Norrköping

I går blev det ytterligare en väldigt givande och intressant dag ute på Bosön där mer info om golf fyllde mitt huvud men oxå tankar om träning och tävling i alla sammanhang. Hur man ska tänka och hur man ska planera och utvärdera, verkligen skithäfigt. Man kan verkligen lära sej nya saker på de mest otänkbara ställena. Men det är ju det som gör att man vill hoppa på nya saker och som gör det så spännande med utveckling på alla plan. Det är verkligen så viktigt att kunna tänka bredd i saker man lär sej för oftast kan man använda alla övningar i alla sammanhang bara man placerar dom rätt i sitt huvud och sen framför dom med engagemang.

Som sagt dagen var verkligen toppen och mitt kunskapsförråd har fyllts på med massa vettigheter. Men kvällen och hemresan blev inte lika rolig, dock spännande och händelserik men inte KUL. Eftersom min kära far inte riktigt vill lyssna på sin dotter och hennes förklaring till att bilen är trasig så fick vi istället erfara det 2 mil norr om norrköping med massa packning och 3 hundar. Det är nämligen då däck nr 1 går sönder, men jag var faktiskt hyffsat samlad ut med hundar och bur och på med reservdäcket.

Däck nummer 1 och däck nummer 2. Ser det ut som bra rullande däck el??

Det gick faktiskt smidigare än jag hade tänkt mej, nu var det bara ett problem vi skulle ta oss hem på reservdäcket som har en maxhastighet på 80km/h. Som ni kanske förstår så gick inte detta, utan lagom vi svänger in i Norrköping går det också sönder, JIPPI!!

En smått fundersam och uttråkad Tikka.

Klockan är väl nu runt 21 och min onda kropp hade mer än gärna varit hemma i sängen. Efter ett x antal minuter och disskusioner får jag äntligen ringa en bärgare. Skitkul för en 5årig pojk kankse men inte för alla oss andra att sitta i bilen på en bärgares flak runt hela Norrköping. På däckverkstaden börjar det SNÖA ja varför inte?! Det var lite nu som mitt tålamod var slut och utraderat, så hittar ni det så är det bra hittelön på vid återlämning. Det var även nu som min kära far kunde ha minst sin dotter eller sej själv. Men som tur var insåg han nog det med, när mina ögon förvandlades från nötbruna coker spaniel till kolsvarta ilskna mastiff ögon.

Det blir inte tråkigare än man gör det så varför inte lite appoteringsträning i bilen när dom ändå byter däck. Jag försökte även lära Pärla att INTE börja röka eller ät småsten men det vet jag inte om det gick in.

För att göra resan lite mer spännande tänkte pappa att han kanske lyckades köra hem med lite för lite bensin och hoppas på att det NOG skulle räcka. Men i Söderköping när jag tvingat honom att stanna så kunde jag äntligen somna, som tur var sov jag hela vägen hem. Väl hemma kl.00.30 tyckte inte hundarna att det var sovdags, varför inte långpromenad på det här också? Men det fick dom faktiskt inte utan Pärla fick ge sej och gå och sova IGEN även om de hade fått många timmars vila i bilen. Men inte bara vila utan miljöträning på högnivå, mycket märkligt ibland att mina hundar ens går in i bilen så mycket som händer runt den.

 

Överlycklig Pärla <3

För att då toppa allt detta så vaknar jag av att stackars Sanna ringde fel kl. 06.30 och väckte mej. Inte allt för skoj med tanke på hur jag nog lät. Sen somna om för att vakna av sms, SKITKUL!! Så när jag väl kom ut med hundarna var väl mitt humör så långt ner i botten som det kunde, och om någon hade mött mej hade de nog inte hälsat. Som alltid när man är på sånt här underbart humör så gör ju hundarna ALLT för att matte ska fortsätta vara det. Så illa som de gick i koppel i morse har de aldrig gått och solen värmde knappt ens. Men efter lite frukost och ett x antal timmar på gården i huset i lä med värmade vårsol var jag nästan människa när Lotta dök upp på spontan besök. Det var inte igår vi sågs så det var trevligt att sitta i solen och snacka lite skit.  Hundarna tyckte nog inte de hade kunnat få det bättre idag efter denna annorlunda helg, fri lek och mitt sällskap ute i flera timmar. Så nu är de tillbaka på toppen igen!!

 

Engla och Pärla in the sun med igelkotten.

Nemo tar sej ett skapligt lut i solen =)

Ikväll väntar kalas i Gunnebo för Simon som fyller år måste verkligen passa på att träffa så många som möjligt nu när jag är hemma. Blir ju inte så många dar innan det är dags att åka iväg till Vallentuna igen för lite etologi med Lars Fält. Tror det kommer bli en grymt spännande helg det med, men först väntar en fullspäckad vecka. Det är inte lite som ska packas och planeras. Det är en pyssel när man inte kan flytta allt samtidigt och bo på 2 ställen men inte riktigt på något. Men det är grymt KUL =)

Lär av varje steg,

 även om man ibland möter på hinder...

typ envis pappa ;)

Bosön

Första natten i mitt nya hem sov jag och alla hundarna som stockar, trots att någon av grannarna har illa musiksmak. Har glömt hur det var att bo i en lägenhet med levande grannar och inte mina 80+ hemma. Men som sagt alla vi sov så jag ska absolut inte klaga. Nu vet jag bara hur mina grannar har haft det med mej mer än en fredag eller lördag genom åren.

Sovrummet

Badrummet med mitt alltför viktiga duschmunstycke

Vardagsrummet

Köket - matplatsdelen

(Inga möbler i lägenheten är mina förutom köksbordet som kommer stå kvar.)

Pärla hon sov nog hårdast av oss alla, hon som ALDRIG verkligen ligger i sängen somnade i sängen och måste ha sovit där tills i morse när jag vaknade av världens duns och reser på mej och då ser jag Pärla nere på golvet fortfarande sovandes. Hon kan vara för skön den lille tjocksmocken i kostymen XXL.

Tidigt upp i morse för en spännande dag på Bosön som var större än Västerviks centrum och då är det en idrottsanläggning med skola. Fler parkeringar än i hela centrala Västervik fanns det nog också så jag upplever verkligen världen. Hundarna var dumpade hos Lisa och Håkan med c/o så det var verkligen golf på schemat idag. Men jag har lärt mej mycket mer än om jag ska hålla klubban hårt eller löst eller om jag ska ha öppen eller stängd sving, jag har lärt mej TRÄNA. Herregud varför i hunda tänker man inte till mer i sin träning och då inte bara med hundarna utan med sej själv också. Jag skulle kunna nå så mycket högre mål om jag bara fokuserade, planerade och utvärderade. Kände även det när det gäller hundträningen, nu jävlar rent ut sagt SKA det skrivas träningsdagbok för var och en och jag ska planer och utvärdera vad vi egentligen gör även om det bara är små saker så är det oftast betydelsefulla steg i det långa loppet. Det var grymt inspirerande och ledarna var engagerande och bra föreläsare, så jag blev faktiskt nästan riktigt sugen på att styra upp detta med knatte golf NU. Ja, jag blev verkligen positivt överraskad över dagen och vad den gav i tankar och funderingar och även inspirationen över golf även om mitt tålamod är långt ifrån att genomföra 18 hål på en banan som är längre än minigolfen hemma =)

Lördagskvällen tillbringades i mitt hem nummer 2 här i Vallentuna som dom inte hade hundar och ungar så det räckte innan så kom jag och fyllde ut det. Men det är verkligen ett hem där man lever efter principen finns det hjärterum finns det stjärterum. Så både jag och hundarna levererades mätta och belåtna till vårt hem nu för att sova innan det är dags för framställning av klockan och en timmes förtidig uppgång imorgon. Som börjar med hundleverans till familjen Annorlunda och sen en heldag med fysträning på Bosön.

Engla har iaf gjort klart för familjen att det är endast Charlie som får ge henne mat om hon ska äta annars duger det inte. Skapligt att den damen är en mattegris så det förslår, hon var nog den enda som verkligen hade saknat mej idag så nästa helg när det är dags för etologihelg på Kungsholmen får hon följa med. Vaddå står det "helst inga hundar" måste ju en vara bättre än tre eller?!

Målmedveten strukturerad träning

leder till resultat!!

På vägen igen

Torsdagen bjöd på riktigt underbart vårväder i Västervik så när min korta arbetsdag var slut så blev det promenad till stan med alla 4 hundarna, mina + Nemo. Man märker verkligen att mina är en flock och att Nemo kommer och stör ordningen lite grann men jag tyckte faktiskt att han skötte sej bättre än förväntat. Det blev ett besök på Chrisma också hos Veronica och där sätter sej dom så fint och Engla som älskar att vara där lägger sej tom ner och tänker jaja vila är gött. Jag är så glad att passivitetsträning är något som jag har lagt tid på hos mina unghundar/valpar för det är så gött när det verkligen fungerar och det ger en så många mer möjligheter att ta med sej dom överallt. Så snälla glöm inte bort den viktiga men kanske inte alltid den roligaste träningen med era hundar. En annan sak som man ska tänka på är att träning är en färskvara så även Tikka 7 år passivitetstränas även om det kanske inte är så mycket träning för henne men det ska ändå göras.

Igår kväll hade jag lite valpkurs med Sickan (Pärlas syster) och Sally Sickans bonus syster. Herregud så kul jag hade. Anna som äger Sally jobbade på som bara den och Sally som är en omplacering på 8 månader har vuxit något enormt dom senaste veckorna bara och utvecklats. För första gången så jobbade hon med sin matte och hade faktiskt koll på henne. Sen då till G och C som äger Sickan, ja du så kul jag hade åt mannen i familjen, han och denna valp. Han tror verkligen att han har 100% koll och den är HANS valp men om vi då tittar på hunden så är det ganska glasklart att det är mattes tjej och det är hon som har kollen. Men det är så roligt att se ett medelålderspar träna en sån otroligt glad och lycklig valp tränas. Alltid lika kul när man ser glada valpköpare som hittat rätt och både ägare och hund älskar livet.

Nu sitter jag här i bilen igen och är påväg till det som nu ska bli mitt HEM. Det är så sjukt häftigt allting och det är så spännande så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Bilen är full med saker som jag ska ha med mej, men som tur är är tjejen som jag köpt lägenheten av så snäll och låter möblerna stå kvar tills jag kan ta upp mina saker och det underlättar och löser väldigt mycket för mej. Men lite saker måste ju med upp nu varje gång jag åker, det finns en del kläder bl.a som ska flyttas har jag insett =)

Imorgon väntar L2 inom golf ute på Bosön, hoppas på lika många manliga deltagare som det skulle ha varit på 1:a så jag kan ha något att roa mej med medans de andra ska spela golf och jag ska leka golf, haha.

Nu är både västen och bilen klar med reklam och nya vårskor är inhandlade så nu väntar storstan på en vårsnygg Lisa med sin röda nytvättade, snart icke krockskadade bil =)

Rosa reflexvästen från Jami hundsport är nu broderad med min logga och hemsideadress.

Det sista jag vill göra är att skänka en stor stärkande kram och massa tankar till Matteus och hans ägare som inte alls mår bra hemma och som jag måste läman i helgen när jag verkligen hade behövts. Men på måndag är jag tillbaka igen och då får jag göra allt jag kan dom sista dagarna hemma. Inte lätt att flytta på en 16 år gammal terrier, ungefär lika lätt som att flytta på en drygt 80årig tant.

Trevlig vårhelg och njut av dagen