Bloggen flyttas!!!

Hej hej alla bloggläsare!!

För att göra mitt och ert liv enklare kommer nu denna blogg att flyttas till min hemsida där du även kan följa mina kurser och föreläsningar som erbjuds i Vallentuna och Västervik. Allt samlat på ett och samma stället..

Så från och med nu läser ni om mej och Engla på....

www.gyllenelycka.se/bloggen

Kram kram

Skäms på mej....

Precis hemkommen från en fullspäckad helg i Västervik, kanske inte konstigt, vet inte när jag sist hade en lugn helg "hemma". Men eftersom resorna hem blir färre och varje gång fylls de med problemhundar och kurser samtidigt som mor och far vill ha sin tid och ibland kan det ju vara kul och träffa lite vänner också. Denna helg har det verkligen varit jobb, i lördags var det dags för Rallylydnadskurs för Västerviks bruks hundsklubb. En spännande blandning på hundfolk med olika mål och erfarenheter och då som instruktör är det verkligen viktigt att möta alla på sin nivå och hitta deltagarnas motivation och få dem att samarbeta med sin hund och inte kommunicera genom koppel och tjat. Kanon kul och stimulerande både för mej och förhoppningsvis deltagarna. När dagen väl var till ände så fanns det 6 trötta och smått förvirrade deltagar men framförallt 6 trötta hundar. Jag tycker det är så kul när man har nybörjar rally för helt plötsligt står det ett gäng vuxna människor som helt tappat greppet om höger och vänster och de enklaste skyltarna är en enda röra. Men vi avslutade dagen med att gå en bana med dagens inlärda skyltar och alla deltagare ska verkligen känna sej nöjda och se alla de resultat som de uppnådde under dagen.

Vissa hade det bättre än andra, framförallt de observatörer som ska utbilda sej nästa helg. Massa tid i solen med utsikt över ett gäng duktiga hundtränare!

Bild 1: Annika och Leia jobbar på för fullt och är i fullfärd med att ta fram leken som slutbelöning, i bakgrunden kan vi se Birgitta och Simon jobba på bra med samma övning.
Bild 2: Mi från Jami Hundsport och hennes 12,5år gammal Russin (äldsta deltagaren idag).

Med på kursen var självklart min egna ängel och återigen visar hon vilken fantastisk hund hon har utvecklats till. Inte nog med att hon är till hjälp när skyltar ska förklaras utan passivitetsträningen som hon får på köpet är guld värd. Vaddå platsliggning 2min här snackar vi kanske 20min och hunden ligger kvar, kan man då annat än att sträcka på sej och vara grymt stolt över min lilla levande reklampelare. Reporter och fotografen som var där för lokaltidinigens räkning sa "När man ser din hund så kan tom jag bli sugen på att äga en hund om den skulle vara så." Ja det blir jag också när hon sköter sej på detta vis, sen skulle de ha sett timmarna, tårarna och de kommande gråahåret som är en del av detta arbete, men allt är det värt idag.

Det fanns även en trött instruktör med hund efter denna kanondag <3

Det jag skäms för är dock detta sporadiska bloggande det varit i mars. Vet inte riktigt vad jag hållt på med för massor saker inom hundträning och Englas och min utveckling finns det att delge er men datorn och bloggande har kommit i andra hand tyvärr. Ska försöka hitta något vettigt sätt jag kan blogga från telefonen så kan det bli lite mer korta blogginlägg om vår vardag. Denna vecka som gått har både klickerinstruktörsutbildningen sparkat igång och torsdagsträningen på bruks. Båda sakerna är stora delar i min hundträning och gör att jag utvecklas något enormt som både hundägare och instruktör och kommande hundpsykolog.

Under helgen har jag eller jag och jag men en kompis till mej kommit igång med den nya loggan och hemsidan som ska fixas till med lite detaljer. Nu när kurserna börjar flyta på så känns det som allt behöver en bättre struktur och kläder och material måste fixas. Men eftersom jag nu startat ett samarbete med Petras Hunddagis här i Vallentuna har jag fått toppen möjligheter till kurslokaler och föreläsningar. Det fanns alltså fler goda anledningar till att Engla skulle börja på dagis. Så nästa vecka sparkar vårens första kurs igång "Motivation&belöning", som är full. Det ska verkligen bli så kul att komma igång med kurser. det var länge sen jag saknade kursverksamheten men nu när utbildningar, egen träning flyter på så bra så blir kurser så mycket mer lockande att hålla så nu väntar våren 2012 med massa nyheter =))

Kloka ord..

Häromdagen fick jag kloka ord sagda till mej om vad man ska leta efter när man lever singellivet och ibland saknar förhållandets fördelar. Kan inte ha sagt det bättre själv....

Du ska inte välja den snygga fisken som blänker i alla regnbågens vackra färger men som är helt oätlig, välj något nytt...

Kanske den tråkiga grå torsken som fungerar lika bra i gryta, ugnen eller i stekpannan??

Och när du väl fått torsken kommer du se att han faktiskt också glimrar. Du kommer se det i hans ögon när han vaknar på morgonen och han ligger och tittar dej på dej (I ansiktet inte  brösten). Du kommer känna färgerna när han tar din hand eller håller om dej när du behöver det utan att ha sagt det...

Och innan du vet ordet av är din torsk den där vackra fisken men även med ett stort och rent hjärta <3

Jag tyckte det var så fint sagt och hör och häpna så kom det från en killkompis. Jag delger mej inte så mycket om mitt kärleksliv men att jag är singel är ju kanske inte så svårt att lista ut med tanke på hur jag lever. Och jag precis som alla andra singlar saknar ibland relationen och det självklara att ha någon att dela saker och ting med. Så här delar jag med mej av ett gott råd iaf.

Dagens känsla - Tacksamhet

Engla njuter av allt gott godis det innebär när man tränar!

Denna vecka har verkligen bjudit på vårvärme och sol, det har varit helt underbart att bara njuta av att våren kom såhär tidigt. Idag har varit en såndär dag där allt bara har varit så bra och jag har sån ro i min kropp och det är inte var dag det händer. Men lyckan över Engla och våra framsteg i träningen, våren och mycket annat i mitt liv har idag kommit över mej. Har tillbringat flertalet timmar inne i Rålambshovsparken med hundträning och bara njutit av det liv jag har och än mer är påväg att skapa. Engla visade framtassarna verkligen och var inte kopplade en enda gång och kontakten under lydnadsmomenten var helt otrolig med tanke på störningen som ändå var. För det mesta är det bara jag och Engla som nöter, trots att vi försöker träna runt centrum här i Vallentuna så är det inte den störningen som kommer på en tävling och det är det vi måste träna på. Så idag tog jag tillfället i akt när jag ändå skulle ha problemhundsträning där och var tvungen att ha med mej Engla i bilen. Så åter igen kan jag inte annat än att skryta om min lykkliga engel som växer och växer, det är en sån glädje att ha henne i mitt liv.

Engla drömmer om varma dagar för snart, snart är det dags för att BADA!

Engla fick även hjälpa till lite sen när jag hade problemhunden som störning på långt avstånd och hon lyssnar verkligen så bra även på håll nu förtiden. Förr var det ett x antal meter sen slog dövörat på men nu har vi kontakt på 10-15m håll och vi samarbetar även då och det är så skönt. Engla ska nu i maj gå en utbildning som heter "Diplomathunden" och det innebär att hon kommer utbildas till att användas i arbetet med problemhundar. Det känns som det kommer passa fröken som handen i hansken verkligen och framförallt efter att ha sett henne idag så blev det ännu mer bekräftat.

Inte nog med att vi växer tillsammans så växer jag i mitt hundtränade när vi gör dessa framsteg. Det har varit tungt ända sen jag tog bort lilla Pärla förra våren. Glädjen och magkänslan har inte varit på rätt plats och det har många ggr varit tungt att ta sej framåt i träningen. Även om vi gjorde bra ifrån oss på planen i höstas så var det inte den här känslan som nu är tillbaka. Det kan ändå kännas som positivt och det jag har lärt mej är att den tiden jag gett mej själv för att läka förlusten och dessa 365 dagar av sorg och det har gjort att jag också har växt och nu kan njuta och glädjas igen. I detta läge kan man verkligen se att jag ska inte vara utan hund och det är hundar som gör att jag är den jag är och där jag är idag. Jag ger mej fan på att en dag ska jag få min kennel och jag ska få jobba hund på heltid och jag är beredd att kämpa för att nå dit även om det är en tung och hård väg dit. Men idag njuter jag av glädjen att ha en underbar fyrfotad individ i mitt liv och jag ser hennes möjligheter men framförallt mina möjligheter tillsammans med henne och med hjälp av henne.

Me - 120303

Påvägen hem från stan stannade vi till i skogen och jag bara satt på en sten och sög i mej lugnet och dagens upplevelser och kände att snart har det gått 1 år sen jag packade min väska hemma i Västervik och begav mej till Stockholm för att förverkliga drömmen om att utbilda mej till hundpsykolog. Tror helt ärligt att det var mer än en där hemma som var säker på att jag inom detta år skulle ha återvänt hem, men icke och längtan av det finns inte ens. Livet blev inte som det var tänkt när jag gav mej hit, utan det blev bättre!!!!

Så idag dagen innan jag uppfyller den magiska ålder 27 känner jag - tacksamhet och nöjd över vad jag har gjort för mej själv. Imorgon firas det med bästa mamma och pappa som anländer från Spanien idag och det ska bli skönt att få lite tid med dom har inte träffat dom sen jul och det är nog rekord hur länge jag varit utan dom men titt jag lever ändå.......

Sist men inte minst får jag inte glömma bort att berätta att Engla har kommit över det stora hindret att våga hoppa igenom HÖGA ringen, inte den som innebär att gå igenom som vi tragglat länge utan nu hopp igenom ringen, hon växer tjejan och stolt är hon!

Magkänsla & Kemi

Sådär ja nu är jag tillbaka i verkligheten 2012 igen, fått ny medicin så nu känns det som jag är på bättringsvägen och det var på tiden. Här i Vallentuna har vårsolen varit framme flera dagar nu på sista tiden och det ger mej en sån energi och idag när jag stod och nötte positionerna, fot, framför och höger med Engla så fick jag tillbaka den där känslan av varför man står och nöter och nöter dessa moment. Tävlingsinstinkten och träningsglädjen bara kom och jag kände att shit nu ska vi fixa detta under våren. Båda dom två känslorna har varit som borta för mej sen i höstas och det har varit för mycket annat som sorg och sjukdomar som gjort att jag inte känt för det alls, men nu så bara kom det över mej. En del har nog med vädret, en del med hur jag mår men framförallt så har det med hur Engla OCH jag mår som team. Nu för första gången på 4-5månader känner jag att vi är vi igen och vi jobbar tillsammans. Det finns massa anledningar och förklaringar till varför det inte har varit vi men nu finns det massa anledningar till att det är VI ingen och det är så underbart.

Fina bilder på Engla på fälten där snön smälter...

Engla leker ko eller nått, vet inte riktigt vad hon gör faktiskt, kanske bara vilar huvudet ;)

Inte nog med att denna träning/tävlingskänslan har kommit tillbaka i min kropp så har även lugnet hos Engla kommit tillbaka när hon är själv. Idag är det onsdag och ensamdag för Engla och när jag kommer hem så möts jag av en hund som sträcker på sej och blir "lagom" glad att jag kommer hem. Inte ett skällande, flämtande vilddjur som kastar sej ut och på mej - UNDERBART! Alltså det har varit så de sista onsdagarna när hon varit själv och det är så skönt. Kanske kan vi få tillbaka balansen, hon får bejaka sitt flockliv som hon garanterat har saknat, hon får mediciner för det som hon mått dåligt av och jag är lugn. Ja allt hänger ju faktiskt inte på Engla även om det är lätt att skylla på henne som inte kan säga emot men en stor del är ju jag oxå och detta med dagis gav mer än jag hade tänkt mej så tack och bock för det.

Så ikväll sitter jag med en bra känsla i kroppen och njuter av min trötta hund som har avnjutit både träningspass och långpromenad i eftermiddagssolen. Vi har tom kommit så långt i vår relation igen att koppel inte ens existerar på promenader inte ens när jag går med någon annan. Den friheten som det ger både mej och Engla är underbart och följsamheten och kontrollen är bättre än någonsin oss emellan. Idag är jag stolt hundägare och känner en riktigt bra magkänsla över min och Englas kommande vår.

"Uscha nu får det smäla, jag blir smutsig."

Något annat kul jag bestämt nu är att jag ska gå hela klickerinstruktörsutbildningen under våren och det tror jag kommer ge mej massa tips och idéer om fortsatt träning både för mej själv och för mina kursdeltagare. Klicker är ett sånt roligt och lätt sätt att motiver och stimulera våra hundar på, man kan verkligen lära dom allt och inget med klicker, från det mest nödvändigaste till det mest knasigaste. Känns som jag verkligen är på gång, tyvärr blev Englas Terapihundsutbildning framskjuten så den får vänta lite men tror det kan vara bra oxå kanske räcker med det jag går och att jag ska försöka få igång en kursverksamhet här i Vallentuna. Men som sagt dagens magkänsla inför våren är verkligen på topp och jag ska komma ihåg den när den är mindre positiv. Har köpt en vägg text med orden -

Dröm om Morgondagen

Minns Gårdagen

Lev Idag

Lev idag <3

Ska sätta dom på ett bra ställe och tänka till på vad jag har och inte det jag tror mej sakna, för vad ska jag sakna?!

Min egna värld

En händelserik och underbar vecka är nu till ände. Jag har haft det bästa besöket denna vecka, svägerska med brorsbarn har varit här och njutit av sportlov. Dock har jag jobbat men vi har hunnit med en hel del saker ändå, men mest har vi bara varit och haft det kanon. Trodde kanske att mina 50kvm skulle bli lite litet för 2 barn, 1 hund och 2 vuxna men inte, det har flytit på kanon, sen att hemmet nu ser ut som ett kaos är ju inte deras fel. Så idag är det läge för tvätt och städ men mitt huvud är inte riktigt med på samma tanke. Jag har sedan flera veckor tillbaka gått och dragit på en ihållande hosta som inte vill släppa. Nu börjar både huvud och lugnor säga att det räcker men eftersom varken den receptfria hostmedicinen eller den recpetbelagda hjälper så vet jag inte vad jag ska göra. Den jag fick i fredags av läkaren gör mej mest seg och konstig i huvudet. Det känns som jag är här och är pigg men jag tänker ju som jag skulle sova eller vara tvärfull. Allt är skitkonstigt men vi får väl se vad jag ska hitta på imorgon om jag ska ta mej en tripp till läkaren igen eller om jag bara ska vänta ut den och gå och jobba? hmmm

Dock börjar en tanke att gro....Engla hostar och jag hostar, finns det ett samband??

Inte lätt är det iaf och jag börjar verkligen fundera eftersom inget hjälper, men vi får se. Är lite jobbigt dock att leva i denna bubbla och jag känner mej inte sjuk, sjuk, utan bara hostar, hostar och hostar.

Vår träning då, den är ju lite väl passiv just nu med tanke på att det är inte lätt att träna och få hostattacker mitt i allt, blir lite fel då. Men jag försöker jobba på finliret i lydnaden där jag ska få intyg och despans så Engla och jag kan komma igång och tävla också, sen blir det uppletande och apportering när vi är ute. Apporteringen gör hon stora framsteg och vi jobbar en del med visselpipan också och det är kul att se hennes vilja till att lära och balans som hon återfått. Det är inte bara spattigt och rörigt utan nu börjar jag känna igen min Engla igen och det är så skönt.

Engla har ju gått ett par veckor på dagis nu också och det går bättre än väntat. Hon verkar verkligen trivas och jag trivs med personalen, så det känns tryggt att lämna henne där när jag åker till jobbet. Mitt samvete är iaf bättre och jag får en mer balanserad hund på eftermiddagarna/kvällarna att jobba med och det är värt hur mycket som helst. Jag har tänkt en del på detta med Engla och att leva i flock, hon har ju aldrig upplevt något annat och jag har ju byggt upp en vardag där lek med andra hundar har varit en självklarhet. Sen eftersom jag inte umgås så mycket med folk som har hund här så har hon blivit rätt ensam sen T men nu känns det som hon är i balans igen och vi kan leka på rätt sätt igen och hon tycker det är kul. Så dagis har nog gett Engla en hel del, men det beror nog på stämmning och "kompisarna" där. Hon har även tagit på sej mamma rollen till en vit herdehunds valp, och det är mer än en hundägare som undrar om det är en tik som ska gå i avel eller vart hon kommer ifrån och det är ju underbart att höra. Jag blir så stolt över min ängel!

Nej nu ska jag återgå till min lilla bubbla som jag lever i och ev ge mej ut en sväng i solen för att hämta lite energi. Trevlig söndag på er alla <3

Lisa terapi

Denna helg kan man lugnt säga har varit full. Först blev det en hel del lärorika timmar i skolan där det spelades "teater" och stor psykologi föreläsning. Alltså ibland kan man ju känna sej trögare än andra gånger, det är tur att man har klasskompisar som förstår problemen med höger och vänster och sånt som kan göra övningar väldigt svåra efter 8h i skolan. Kul var det iaf och jag är så motiverad till att plugga, plugga, plugga och bli klar. Jag har så mycket tankar och idéer om vad jag vill göra men sen är det en helt annan sak att förverkliga dom. Det är ju inte så att jag är miljonärska så man kan chansa och leva på risker, så det blir att ta lagom stora och statsa det jag kan. För detta är min dröm och jag ska nå målet på den förr eller senare....

Sunny, Malik & Engla

Söndagen bjöd på behaglig temperatur och sol så det blev en tur till Anna, Malik och nu mer även Sunny. Engla och jag hann med lite träning på stallplanen med en hel del störning. Det är så mycket annat just nu som händer i lilla Englas liv så lydandsträningen är enstaka moment och finlir tills vi kan sätta ihop allt. Efter lite ordning och reda blev det lek och massa bus med gammel gubben och fina Sunny. Uscha vad ont det gör i mitt hjärta att se dom där ögonen. Sunny är för er som inte vet min Lykkas helsyster och det ÄR min Lykka. Sjukt hur 2 som var så olika som små kunde bli så lika i slutänden. Engla är iaf överlycklig att återigen ha en gyllene som vän i livet, efter alla bortgångar. Så söndagen blev en terapidag för mej att hantera Sunnys närvaro och se Englas glädje i att ha en kompis och för Engla blev det en underbar dag med massa lek och roligheter.

"Eee vaddå, vi äter inte hästskit!"
SKYLDIGA!

Malik

Anna försöker sitt bästa att få någon som helst ordning på detta reteriver kaos. Engla är typ den enda som sitter där hon ska för hon vet att när kameran åker fram är det enklas att göra som jag säger annars så blir det bara trams =)

Nämen se några kort blev det iaf på dem samlade <3

LEK!

Ja även om hon sitter still så är ju detta med att hålla ögon, öron och huvud i styr en helt annan sak i Engla Björkgrens värld <3

Har faktiskt tagit ett steg till i min terapi här hemma, eftersom Anna nu mer har 2 hundar och i mitt liv finns det bara en liten ängel så gjorde vi ett byte. Så idag är det en enkelbur som står i min volvo och för första gången kan jag nu packa där bak och alla hundsaker för plats där utan att hela baksätet är knökfullt. Konstigt men ändå väldigt skönt och jag tror att det kommer bli lättare att sätta in Engla där igen nu när det inte är en tom bur som gör saknade påmind varje dag.....

Okomlicerat

2 dar har gått och Engla har klarat sej fin fint på sitt dagis. Känner mej dock som en ensamstående mamma som lallar runt med mitt barn och styr med dagistider. Engla verkar smälta in bra i flocken och dom som jobbar där verkar helnöjda med min lilla tjeja. Men vem smälter inte för henne kan man ju fråga sej?

Det känns iaf skönt att det har gått bra dessa dagar, dock är hon så trött på eftermiddagarna så promenad eller annan aktivering har inte riktigt funnits med i planeringen direkt. Men imorgon blir det att vara ensam igen för tjejen så får vi se hur det ska gå. Det är så att hon ska bara vara på dagis 3 dar i veckan sen hos bästa hundvakten Erica en dag och ensam en dag men det kanske är bra också när hon väl kommit in i dom rutinerna för då blir det verkligen vila. Iaf så här i början när allt är nytt och så...

Kort uppdatering om Englas nya vardag på dagis och mattes oro över att min tjeja ska må bra!

"Fröknarnas ord om Engla" - En okomplicerad och väldigt fin hund som lyssnar och bara smälter in.

Det värmer i ett svagt mattehjärta kan jag lova, även om jag reda visste detta så är det underbart att bara få höra det igen.

Hunddagis

Imorgon är det en stor dag för både mej och min Engla, hon ska börja på dagis. Kan säga att det är med blandade känslor som jag har fattat det beslutet, men jag känner att jag har inte något val längre. Sen Engla blev ensam här hemma så fungerar inte dagarna lika bra som innan. Hon har aldrig varit van att vara själv hemma utan har alltid haft sällskap, men så ser inte vardagen ut längre och då får matte svälja sin oro och stolhet och göra det som är bäst för Engla. Jag känner att allt jag har byggt upp med denna lilla tjej vill jag inte förstöra genom att hon måste vara själv om dagarna. Stressen kommer och är hon stressad om dagarna blir inte eftermiddagarna och kvällarna roliga heller så jag känner att vi ska testa denna variant och se hur det fungerar för henne.
Jag vet att jag lätt kan lösa problemet genom att skaffa mej en hund till men det är ju bara lösningen här och nu. Jag känner att det är lite så jag alltid har tänkt innan men denna gång är jag mer rädd om Engla och vill att hon ska bli en stark och trygg individ i sej själv innan en annan hund flyttar in här igen. Så jag har lagt upp en strategi om ensamhetsträningen och hoppas på att vi hittar tillbaka även på den punkten i vårt liv. Jag är egentligen inte speciellt orolig för det men känner att ju längre och ju mer stress hon får bygga upp ju svårare kommer det att bli att få träningen att fungera. Sen gör ju inte medicineringen det lättare att ha henne själv för kortisonet ger henne både ökad törst och att hon blir kissnödig mycket oftare så det ger ju henne också en stress. Så för att få behålla min lugna och icke stressade hund så testar vi hunddagis.....

Dock känner jag hur "hönsig" jag har blivit nu när det är bara vi två. Jag vill helst ha henne inlindad i bomull med mej hela tiden så inget kan hända som jag inte vet om, men riktigt så fungerar inte världen när man lever själv i en ny stad. Men det är jobbigt, jag skulle helst vilja ringa 17ggr imorgon och fråga hur det går och om hon fungerar med de andra. Jag vet ju att hon tyckte det var helt okej när vi var och hälsade på så oron sitter mest i mitt huvud och att jag ska vänja mej vid något som aldrig innan har varit ett alternativ i min värld. När jag märker hur jag beteer mej med Engla så vill jag inte ens tänka på hur det kommer att bli när jag ska lämna ett barn på förskola. Det kommer ju bara inte gå, även att jag tycker att barn ska vistas i den miljön under rimlig tid så känner jag ändå att max 5h om dagen är mer än mest, hahaha. Men det är ett senare problem som jag inte vill tänka på i dagsläget, nu ska jag först hantera att lilla Engla ska börja på dagis och se hur det går, och det ska gå BRA!

Ibland är man knäpp men jag är ju bara rädd om det jag har kvar.....

Vinter bilder

Denna vecka har det för det mesta varit riktigt kallt men helt underbart. Jag kan inte sätt ord på vilken energi detta väder ger mej, så därför ger jag er möjligheten att se mina underbara bilder som är tagna från den gångna veckan.

Kvällsrundan på Vallentuna sjön <3

"Vaddå jag stoppar inte huvudet i snön på något vis.."

Skavlöten
120204

Ibland blir det kallt om tassarna och då får man ta till det man har, VANTAR =)

Både isdubbar och skoterskor är inhandlade för att klara av en kall vinter till, säkerhet och värme gör detta till en helt underbar årstid..