Apportering + massa annat skoj

Igår sparkade jag mej själv i röven och gav mej ut i skogen med Engla faktiskt bara, trot eller ej. Tikki hade istället massage och mystid hos Josefine med mor, hon är ju inte piggast i kommun nu när hon löper så jag tror att hon blev rätt glad. Sen är det ju så att Engla är ganska ung och behöver mer tid med mej i både träning och motion. Men jag har ju så sjukt svårt att lämna dom en och en och ta ensamtid, oftast blir det att jag gör småsaker med dom hemma var och en eller så är båda med ut och den ena får passivitet medans den andra får jobba. Jag vet att det är en av mina brister som flerhundsägare men jag tycker dom verkar rätt nöjda med sina liv mina gyllene ändå. Dom är mej ju hack i häl mer eller mindre jämnt, nu är dom även involverade deltid i mitt jobb också så så mycket bättre kan dom inte ha det.

Men nu tillbaka till Englas och min underbara tid i skogen med SÅÅÅ många lyckade hämtningar så matte blev alldeles till sej. Engla har ju länge varit duktig på att söka och markera dummyn men sen att komma med den till matte har ju varit en mindre rolig uppgift men igår så satt det varenda gång. Hon klarade tom av att jag lade ut två hon gick på en och lämnade av den för att sen stanna upp och skickas ut igen och komma tillbaka med dummy nr. 2, JIPPI!!!!

Fullfart på denna apportör....och snyggt är det med!!

Fan hunden kan allt alltså, men sen är det inte varje dag hon vill visa det men när hon väl visar så gör hon det ta mej sjutton 100%. Det är verkligen en gyllene lycka att jobba med denna engelska dam, hon har allt som man kan önska sej eller iaf vad jag önskar mej. Visst idag när hon bara sådär får för sej att dra in på en tomt när vi är ute och går, då visar hon sin 100% ungdomstokighet och nyfikenhet som jag kanske inte alltid uppskattar, men hon lärde sej förhoppningsvis att hon INTE ska göra om det. Iofs så visste hon innan att hon gjorde fel för när hon väl stannade upp och fick syn på mej så föll polätten ner i huvudet. Som sagt allt den damen gör, gör hon 100%, om det är bus, nyfikenhetspåhitt, trams, "tonårsdryghet", talanger eller vad som så gör hon det med hela hjärtat dock kanske inte varje dag med hela hjärnan <3

"Förstår inte alls vad du pratar om matte?"

"Jag är faktiskt ett barn, jag gör inte som du säger jag gör som DU GÖR!"

Som sagt riktigt imopnerade stund hade vi där i trollskogen med underbara fält att springa/gå på, dit ska vi garanterat ta oss fler ggr och då ska min Tikka få följa med också <3

Dock kan vi har gjort världens äckligaste fynd och jag vet verkligen inte vad det är men att det är skelett/ben från något är en sak som är säkert, men har någon något förslag på vad/vem det kan tillhöra så kan jag ta ett svar. Äckligt var det och jag var livrädd att jag skulle få bli en såndär galen hundmänniska som skulle hitta lik och grejer ute i skogen men så blev det inte, dock likdelar som jag TROR tillhör ett djur iaf..

Världens finaste Engla och jag funderandes efter kvällens pass i skogen <3

I eftermiddag har vi haft fin främmande av nästan hela familjen Winthersén, mamma, barn och hund. Det blev frosseri i pannkakor och chokladmuffis med hallonglasyr, lovely <3

Det är rätt bra jobbat, 2 vuxna, 3 barn och 3 tikhundar, var på en löper, på 50kvm, allt går som sagt bara man tänker med hjärtat. Men efter att barnen hade tagit på sej gummistövlarna flera ggr fick vi resa på oss och ta muffinsena ute på "gården" där både hundar och ungar fick springa av sej sin energi de samlat på sej inne.

Två glada barn och två mindre glada hundar som ser SIN fångst från busken försvinna iväg.

Känns väldigt gött och ha fina vänner runt mej trots min korta tid här i Vallentuna, ett par har fastnat på min krok och dom tänker jag se till att de sitter kvar. Det är sånna här eftermiddagar och helgens timmar med Theresia och Felicia som gör att livet i Vallentuna känns jävligt bra även om jag tom häromdagen längtade efter pappa när jag flera dar i rad öppnat dörren och möts av en likadan jobbarbil som han har. Sen jobbet och underbara hundvaktsfamiljen gör att livet rullar på och när alla till hösten har fallit för småstadstjejens galna idéer och inskaffat oss varsin äkta onepiece så är vi en enda stor familj =) Min är påväg från Norge så nu tjejer är det bara att beställa så kläderna inför mysiga höstkvällar är fix och färdiga <3

 Felicia rastar Tikka och Engla, hon kan själv hon, och så är hon 2 år =)

Kan ju säga att jag sitter som på nålar här hemma, Englas resultat på armbågar och höfter bör komma redan denna vecka om jag ska tror på tanten på SKK igår.....Detta är en riktig nagelbitare kan jag lova men jag tror det går vägen, det SKA gå vägen. Goldenvärlden kan inte missa denna underbara individ, Engla måste få vara den som utnyttjar kennelnamnet "Gyllene lycka" först. Hon är ju trots allt min lykkliga engel <3

Vem kan inte älska denna vackra tjej som bara lyser hyss och kärlek?

 Vänskap är till för att vårdas och uppskatta,

Vänskap är till för skratt och gråt,

Vänskap är när man kan hata och älska på samma gång,

Vänskap är tillit och respekt,

RIKTIGT vänskap växer inte på träd så se till och vårda den som den vackraste blomma!

Upp och ner, ner och upp

Livet i Vallentuna rullar på och det har hunnits med både debut i Rallylydnadssammanhang, personalfest och myshelg med Theresia och Felicia. Ibland känns det som tiden bara går och går och inget händer och ibland känns det som den står still och det händer massa, varför inte finna en balans här på planeten jorden? Sverige är ju landet Lagom så det blir väl att leta rätt på landet, "Hela havet stormar" så kanske mitt liv passar bättre in där...

I Torsdags invigde vi Vallentuna BK:s torsdagsträning och det gjorde jag och Engla med fina betyg i dagens Rallylydnadstävling. Vi ställde mest upp för att det ska vara roligt och rally är alltid ett bra och roligt komplement till lydnaden. Kontakt är verkligen A och O och då är det bra att testa den i andra övningar och inte bara i dom som vi fokuserar mest på. Dagens bana fixade Engla med en extra guldstjärna medans jag som rallyinstruktör inte kan hålla ordning på mina fötter får väl en bromsstjärna MAX. Men hade jag gått med fötterna rätt hade resultatet blivit 99/100 poäng, men istället blev det 90/100p. Trots mina snesteg är jag grymt stolt över oss båda och KM:et i Rally närmar sej och vi överväger om vi kanske ska ställa upp för skoj skull. Hmm, något att fundera på?

Engla har blivit introducerad i momentet "Hopp" och det går galant. Hon är så lättlärd och nyfiken så hon snappar upp allt som är nytt och roligt. Vi körde nämligen lite hopp i torsdags och det känns som vi är på väg att sätta ytterligare ett moment i klass 1. Men något som jag kommit fram till i träningen med min engelska dam det är att variation på både belöningar och moment är väldigt viktigt för att hålla hennes unga tålamod och intresse uppe. Än så länge är vi rätt gröna inom lydnadsträningen båda två så vi känner på varandra och möts upp på bästa möjliga sätt. Engla är fortfarande väldigt ung och hormoner och nyfikenheten tar ibland överhand men det är en otroligt vacker dam som håller på att växa fram ur denna gängliga rosa nosade kropp. Min Engla kanske inte alltid är vackrast men hon är alltid charmigast och det kommer man långt på här i världen <3

Tikki var också självklart med på träningen i torsdags men p.g.a. löpet så fick det bli lite lugnt för min gammle dam men lite kontakt och stadga fick vi in i en ny grupp med rätt mycket olika hundar. Det är så underbart att se Tikka och se vad som hänt och inte hänt med henne under det halvåret som hon varit hos mej. Jag tycker det är så spännade att se hur en så ändå gammal tik kan ändras och anpassa sej i en helt ny värld med helt nya regler och en helt annan livsstil. Hon är mattes stabila fina tik som hjälper Engla på många sätt <3

Idag är dock ingen bra eftermiddag i min värld, jag vet inte riktigt varför eller vad som är fel men jag är trött och magen och kroppen värker så det kommer bli tidigt i säng och lite tid vid datorn idag. Annars brukar jag ha söndagar som min dator dag när viktiga saker ska fixas men idag blir det bara lite gjort innan jag och mina gyllene bäddar ner oss framför Desperat housewife. Det har ändå varit en rätt intensiv helg för oss alla tre, tjejerna har varit hos bästaste Josefine och jag har både hunnit med personalfest, en titt på stadens krogar och en hel del timmar med mor och dotter Mikkelinen. Så det kanske inte är så konstigt att vi alla är trötta och i stort behov av ordentligt med sömn. Så mer från oss i veckan då kalendertavlan är betydligt vitare än förra veckans fullspäckade tavla. Denna vecka är det bara träning och fina besök inplanerade annars är det jobb och hundträning som gäller. Så vi tackar för oss och säger godnatt till v.34 2011.

Igår läste jag två rader med visdomsord som ALLA borde ta till sej och fundera på nästa gång du funderar på om tystnad, "vit lögn" eller sanning är den bästa utvägen.....

Hellre sårad av sanningen

Än lycklig av lögnen

Smidigt.....

Ja jag kan säga så här att Vallentuna djurklinik skulle kunna basera all sin kunskap på konstigheter på bara mina besök där det senaste halvåret. Alltså jag måste ha någon dragningskraft i mej som bara skriker, "Konstigheter kom hit!".

Till då vad som har hänt....

Glad i hågen in med hundarna i bilen och iväg för röntgen och vaccination. Jag var fullt laddad på att armbågarna skulle vara skadade och höfterna snea, men så var inte fallet, MEN!!!!! Vi börjar och leta efter Englas chip för det ska ju enligt reglerna sitta i nacken på en normalt fungerande hund. Men sen är ju Engla min hund, så alltså NORMAL är ju kanske inte då rätt ord. Vi letar och vi letar, vi byter batteri och vi byter apparat men inget chip. Vi började ta plåtarna eftersom Engla redan hade fått sitt lugnande och på plåtarna som ska till SKK ska ju chip-nummret stå. När alla plåtar är tagna, 3 personer har försökt att hitta chippet utan framgång, anser min kära veterinär att vi tar en plåt på hela hunden och ser vart det sitter så kan vi börja leta därefter. Kan ju säga att en del skratt, suckar och skämt hade gått oss förbi under de tappra försöken att hitta chippet i både tassar, svans och öron. Hunden röntgas och vips där så fint på sin plats sitter chippet, så fram med apparaterna igen men ingen respons......

För att få igenom plåtarna på SKK så måste hunden ha en fungerande chip och det nummret måste stå på plåtarna. Vad gör man då nu?!?

Ja veterinären hade varit med om detta EN gång innan att ett chip slutat att fungera och självklart skulle jag bjuda djursjukvårdarna på den erfarenheten också. Så vad gör man alltså åt detta? Jo man chippar OM hunden, alltså har Engla idag TVÅ chip i nacken. Men inte nog med att det skulle sättats in ett nytt chip, nu var vi ju också tvungna att ta om alla bilder så det står rätt nummer på dom. Ja men självklart varför inte liksom? Det är ju så kul när bilderna är perfekta att ta om alla IGEN....Detta är ju då bara problemet hos veterinären för nu när jag så fint har ett nytt nummer på Engla måste ju hon registeras om på ett nytt nummer. Ja för vänta ska vi se här, hmmm sin svenska stamtavla har vi väl haft i våra ägor isådär i 1 vecka men vi skickar in ett nytt ägarbevis på ett nytt nummer. Jag som bara ÄLSKAR papper och har SÅN stor koll på dom också, eller INTE!!

Så nu efter ca 2 timmar drygt hos vår kära veterinär är Engla noga röntga med raka plåtar (som ser bra ut), chippad för andra gången och vaccinerad, underbart. Finn bara typ fem fel i detta....

Det sista jag sa innan jag gick ifrån veterinären var:
"Det är fan tur att jag älskar dom så mycket och att dom är bra och ha, annars hade dom legat på blocket för länge sen." 

Det är verkligen helt ofattbart hur jag kan ha sådan otur och oflyt hela tiden. Som sagt det är tur att jag är så jävla envis och älskar livet med hundar så mycket annars borde jag verkligen inte haft hund. Men nu när Engla ligger varmt och gosigt och sover och Tikka vilar vid mina fötter så kan jag inte annat än och säga, "Det är värt varenda krona och varenda minut."

Ja det var en vanlig dag i Gyllene lyckas liv, happy day!!!

Ska även förmedla att jag numera ÄGER ETT EGET kennelnamn.

Lisa Björkgren, Västervik, äger fr.o.m augusti 2011 kennelnamnet GYLLENE LYCKA.

Vem jag ska använda det med och när det är en helt annat sak, men namnet är nu mer mitt och den dagen Englas valpar möter ljuset kommer de födas under just det namnet, "Gyllene lycka". Dom gyllene som förmedlar alla lycka i världen och min första gyllene lycka kommer finnas med i hela mitt liv. Hon öppnade en värld som jag aldrig varit i och hon fick mej att leva med min hund och glädjs varje minut oavsätt omvärldens händelser. Min Lykka var och kommer alltid vara min stora kärlek och min första kärlek till dessa underbara vilddjur i soff-förpackning. Det var tack vare henne som Engla flögs till Sverige och det var tack vare henne som jag har Tikka i mina händer idag och båda dom är en del av min Lykka och så kommer det alltid att vara. Min Meatball är inte glöm med hon är än idag så enormt saknad och ett så enormt svårt samtalsämne att jag inte riktigt kan ta i det. Snart är det 3 månader sen den dagen och dom 3 månaderna har det varit mycket av försvarsmekanismen förträgning.

Pärli och Lykkis är och förblir en stor del av namnet Gyllene lycka även om det är (förhoppningsvis) den "lyckliga ängeln" Engla som ska föra namnet vidare <3

Jag säger bara det, lev mitt liv en vecka eller två så kommer vardagen vara så mycket mer händelse rik och du som person kommer aldrig sluta växa. Min mor sa till mej idag att en människa blir inte utsatt för mer än den klarar så antagligen så anser den som bestämmer sådant att jag är odödlig och på något mirakulöst sätt kapabel att överleva livet trots den värld som jag råkar befinna mej i, och en jävla tur är väl det vem skulle annars förse alla i min omgivning med historier och händelser som inte kan hända andra? Man kan säga att jag tar och sväljer allt för er mina kära vänners skull, så kom ihåg att skratta alltid MED mej och inte ÅT mej för då är det helt okej att ni drar på smilbanden och jag blir ett återkommande skämt i er vardag. Men gör bara som jag dra lärdom av allt som händer så blir man oslagbar i kunskap på konstigheter ;)

Lev och Lär

&

Njut varje minut

Så ska du se att det går!

Hej och hå vad tiden går, jag fattar knappt vart tiden tar vägen. Andra arbetsveckan har gått kanon, det är mycket blandade känslor men mycket glädje och utmaning. Snacka om att jag fått ett jobb där jag inte vet hur andra dagen ska se ut, men ändå ska jag försöka hålla samma mönster, det är verkligen så kul. Det känns som jag kommer in i jobbet lite mer för var dag som går och arbetskamraterna är verkligen toppen vilket är ett enormt stöd när det känns som jag står och slår i en vägg utan resultat. Ett skratt och ett enkelt skämt kan lösa upp en jobbig situation som egentligen lätt skulle kunna framkalla tårar. Det är så lite som behövs för att orka ett par timmar till. Jag har denna vecka också dragits med min kompis "Värken" som jag inte alls saknar när han är borta. Men med ett väder som ger en slut på luft och en fullmånen som gör oss sällskap var och varannan vecka vill värken stötta mej i jordens konstiga fenomen. Hade nog dock klarat mej bättre utan honom men en sak är säker han är trygg och pålitlig och sviker mej aldrig i situationer när det är jobbigt, då kommer han krypandes innanför skinnet på mej och ger mej sällskap under sömnlösa nätter. Underbara vännen Värken som finns ständigt i mitt liv.......

Glädje, vänner och gyllene lycka skrämmer bort vännen Värken oftare och oftare <3

Men till helgen var jag trött på att bara ha han som mitt sällskap så som tur var dök Maria och Patrik upp på tröskeln i fredagskväll och skrämde bort Värkens närvaro en stund. Fredagskvällen blev en underbar kväll med massa skratt och saknaden av att ha Maria 5 min bort gjorde sej påminnd. Lördagen var jag och Engla på lydnandskurs (mer om det sen) och sen bar det av till Bromma zoo marknad där det inhandlades ROSA snygga regntäcken, dock hade det bara ett i mina tjejers stl så ett till ska beställas i morgon. Dom är bara SÅÅÅ snygga i detta täcke, det är samma färg, märke och sort som på refelxvästarna och min träningsväst så letar någon efter gyllene lycka så syns vi ;)

Snyggo

 Efter att jag hade fått handlat av mej lite tog vi oss en tur till Täby centrum där Maria fick stilla sitt shoppingberoende lite. Patrik snäll som han är skjutsade runt på oss och höll oss sällskap när vi for omkring bland affärer och kläder. Lördagskvällen blev myskväll i hällregn med film och ett x antal chipspåsar efter Patriks hetshandling. Tidigt i säng för att kl. 4.00 skjutsa turterduvorna till Arlanda på deras första gemensamma kärleksresa. Det var nästa tom värt det att gå upp så tidigt och lämna av dom på flygplatsen bara för att se Marias enorma tjolahoppsa steg och skrattande ansikte när de gick mot terminalen....Glädjs med andra är också en form av glädje som värmer i hjärtat, el iaf i mitt <3

´

"Jag gör det bara för din skull matte!"

ÄNTLIGEN har min dam Tikka bestämt sej för att löpa, och det tackar vi henne enormt för. Det var ju bara sisådär 1 år sen sist så det var skönt att se att hon kommit iform igen och allt är som vanligt. Dock kommer det ju inte riktigt bli som vanligt för henne för denna gång och alla gånger till framåt när hon löper slipper hon att valpa utan hon kan njuta lagom roat av sina hormoner och vara lite trött och seg som hon nu mer har all rätt i världen och va. Nu hoppas jag ju bara att hon drar igång Engla också så det inte kommer igång när vi ska komma igång och tävla men vi får la se, vill ju inte heller att Engla ska få en löpcykel på 10-12 månader då blir det inte många valpar om hon ska gå tom varannat minst. Men men Tikki är iaf igång och det är skönt, sen är hon väl kanske inte mest road av att gå med byxor men sånt är livet för henne nu =)

Så då till Englas lydnadsträningsdag som jag överlag är väldigt nöjd med om man ser till vår insatts. Vi började öva hoppet vilket gick galant och platsliggandet med 5 andra hundar var så sjukt stabilt så de andra hundarna var som ålande maskar ;) Sen står matte och säger att "apport" kan inte min Engla, men vad gör hunden då när jag utan några konstigheter tar apportbocken sätter den framför henne och säger "apport", jo då sträcker hon lagom mycket på sej, tar den håller still utan att tugga och lämnar den sen snyggt till mej. En gång men just denna gången räknades för nu visade hon att hon KAN! Tyvärr så regnade det hela dagen så det var både blött och ruggigt men som sagt vi gjorde vårt bästa och jag får säga att i mina ögon som känner min hund tycker hon har tagit enorma steg framåt i utveckligen. Kanske inte alltid mest fokuserad men hon är nu mer en unghund och en glad och nyfiken sådan och det är det viktigaste för mej. Sen att hon är fin som få och har ett samarbete som heter duga gör ju henne inte mindre älskad i mina ögon <3

Jag avslutar dagens blogg med massa fina kort från fredagsturen i skogen med Josefine och hundarna...

 Engla i full fart fram i sitt lyckliga liv.....

Fina Tikka hänger på och njuter av livet i blåbärsskogen.....

.....hon äter och äter och äter kan man säga ;)

Josefine den nya "dog whisper", hon kan iaf förtrolla Engla och Tikka i alla lägen! 

Min energi och min kärlek

110819

Glädje kommer inte av sej självt,

det är något vi får hitta och våga SE

Ord, ord, ord....

Ja det är något jag inte har brist på iaf, det är ORD. Jag skulle kunna uttrycka så himlans mycket i alldeles för många ord på alldeles för kort stund och med helt fel resultat. Men ibland skulle det verkligen behövas. Min ilska och alla mina ord är inte alltid för min skull utan kanske en vän eller en familjemedlem men lika många ord har jag för det. Men efter 26 år på planeten jorden har jag lärt mej att alla tänker inte som jag och alla vill inte höra alla mina ord och sanningen utifrån mitt perspektiv. Så därför kommer jag en en gång lägga band på mej och dra igen dragkedjan och skrika ut min ilska till väggen framför mej som jag kan lita på håller tyst. Men varför ska livet behöva vara så komplecerat? Varför kan inte alla bara sköt sitt och hjälpa istället för stjälpa? Men som sagt alla ser inte på livets mening med samma gyllene ögon som jag, så jag får finna mej i världens orättvisor och olikheter och gå vidare. Men usch så skönt det skulle vara ibland och få en vecka på sej att tala om för alla vad man tycker och tänker. Dom behöver inte lyssna och ge svar men ändå kul att bli av med saker och ting. Men en en gång tar jag fram Sandras kloka ord i från mitt KBT-förråd och säger: "Acceptera det du inte kan förändra och förändra det du kan...."

Knoll & Tott på äventyr!

Så till allt annat som händer i mitt vardagliga liv. Just nu har jag blivit med bonus hunden Jaffa ett par dagar vilket vi alla nog njuter av, om inte annat så gör Engla det för oss alla. Engla har nog 3 bästisar här i livet och alla är de jämgamla och precis lika tokigt charmiga. Men jag säger bara det, "lika barn, leka bäst" och gud så skoj Jaffa och Engla har. Tikka har varit ute och fart runt i skogen och sträckt sej så för henne är det sparsamt med lek med ungdomarna. Men idag är hon mycket bättre och det är väldigt skönt, men hon får hålla lite till på sej iaf. Igår blev det skogspromenad och godissök i träd och mark. Tyvärr så var det inte bara vi i skogen utan en hel drös med orienterande ungdomar också så Engla och Jaffa fick lägga lite band på sej.

Engla tar de högst upp och Tikki jobbar på längst ner runt marken...

Varför ta varsitt träd när alla kan leta från samma?!

Idag blev det BK på morgonen, lyx, där vi tog en sväng i skogen och sen ut på fälten för bus, lek och ordning och reda. Underbart när augustisolen värmer i ansiktet och den gyllene pälsen skiner som aldrig förr, då är det värt alla timmars förlorad sömn för att rasta dom på morgonen. Härlig dag har det varit över lag, som sagt bra morgon, toppen förmiddag på jobbet och nu laddar vi för lite hyss inför kvällen. Dock verkar dom för tillfället väldigt nöjda med att bara vara, bita tross och ligga vid mattes fötter. Så därför tog jag mej tid att fixa lite presenter och överraskningar till vänner i min omgivning som är mer än älskade. Alltid kul att få fixa och dona ihop saker själv och kunna glädja andra på den vägen.

Jag har kommit på en av de största fördelarna med att ha en vardag och stuktur på tider, det är alla dessa snygga killar som har ploppat upp från ingenstans. Jag undrar vart dom gömt sej när jag varit ledig?! Kanske på jobbet? Eftersom jag möter dom ca kl. 7 på morgon och sen när jag går på eftermiddagen vid 16 tiden. Ja men jag får väl vara glad att dom dykt upp nu, då har jag nått och spana efter när jag nyvaken, superfräch promenerar på morgonen ;)

Tre underbara gyllene ting <3 

Krama om dina nära och kära en gång extra,

det kan aldrig bli för mycket <3

 

Hej å hå...

Full fart denna vecka och MASSA sömn kan jag lova. Det är inte lite trött jag varit om kvällarna när jag väl dimpat ner i sängen. Som tur är har mina gyllene varit exakt lika trötta efter eftermiddagar med Josefine och Somäya. Det har verkligen varit lyxpyx for oss alla denna vecka och alla har vi njutit, dom med hundarna och jag på jobbet. Det är sjukt skönt att ha kommit igång och att det känns riktigt bra på jobbet. Tror verkligen att jag kommer trivas hur bra som helst och det kommer blir ett utvecklande och stimmulerande jobb också, och det är ju det jag älskar.

Josefine, Somäya och Tikki som njuter av all uppmärksamhet och bulldoft <3

Igår kväll hade jag sånt himlans skönt fredags häng med hundarna i solen ute och sen hemma inne i sängen där vi bara slappade och hade det bäst. Vi laddade inför denna dag då det tidigt på morgonen bar av till Enköping/Kungsbyn och Golden specialen. Både Josefine och Somäya var med så hundvakter och hundar sov gott på bilresan medans gammla jag körde och borde ha sovit. Sen blev det en dag ute där vi träffade på massa trevliga hundmänniskor och sög in kunskap angående jaktprov och WT (working test). Okej kanske inte något jag tänkt och satsa på men vem vet kanske.

Fokuserade tjejer, Tikki & Engla på dummyn, skott och pipan, medans Josefine har full fokus på

4-månaders valpen som var SÅ SÖT!

Engla har iaf fått en ordentligt portion skott träning med bra resultat och stadga träning med andra apporterande hundar har båda tjejerna fått mycket av. Det är så underbart att ha med sej Tikki och Engla på saker för de finner sej och beteer sej för det mesta precis så som jag vill.

Engla - Bengeten - Björkgren

Jag fick för mej igår kväll när jag läste helgens PM att jag skulle få en officiell exteriör bedöming på fröken löken. Visst vet jag att hon är rätt tunnpälsad just nu och benen alldeles för lång och under en viss oreda men vad sjutton det är alltid kul. Och det var det faktiskt, hon var modig och travade på fint och visade sej från sin bästa sida så bedömningen blev helt godkänd och sen att dommare tyckte att hon kunde varit lite större med mer päls är inte det väsentliga utan det är att hon bedömdes som en "Sund och positiv, feminin tik!". Så nu jäklar ska lydnaden sitta och HD/ED statusen bli godkänd sen är hon värd varenda timme och krona som jag lagt på henne ;) Fast just nu när hon ligger trött som en liten liten valp är hon älskad mest i hela världen trots olika stora öron, saknad sporre och för lite päls, MY littel angel <3

Tikki fick tyvärr hoppa bedömningen kände att vi jobbar på andra saker vi och hon valde hellre att lägga sin veckopeng på en ny boll istället för att bli bedömd av någon konstig domare. Hon vet med sej att hennes matte älskar henne mest och tycker hon är sötast så varför betala för något så korkat?! ;) Trots att Tikki inte fick papper på hur snygg hon är så är hon väldigt trött och nöjd med dagen och liksom Engla sover hon gott vid mina fötter <3

"Vem bryr sej hur man ser ut så länge man själv vet att man är sötast, så ge mej min boll!"

Imorgon väntar MH på Vallentuna BK. Dock ska jag och Engla inte delta men jag ska gå med och kika på banan. Tror nämligen att min rädsla för dumpen och ljuden kan förstöra en hel del för lilla Engla så matte måste fuska lite och förbereda sej på hur banan ser ut på ett ungefär sen ska vi ladda för att gå det själva. Jag tror faktiskt på Engla just nu och hon är inne i en rätt orädd fas i livet så jag står och väger på mina ben om det är en bra eller dålig idé att köra MH nu eller inte?! Hmm en fråga som jag inte kan få svar på förrän jag gjort det så vi överväger ett tag till och ser när tjejerna i huset tänker börja löpa. Skulle vilja att hon löpte en gång till innan men både Tikki och Engla drar på detta löp som jag har trott varit på gång i evigheter känns det som. Visst ska inte klaga, det är inte kul när dom löper men jag vill heller inte att de sätter igång och löper nu till hösten när träning och tävlingar ska bli av. Men detta är ju inget varken jag eller någon annan kan göra något åt så jag sitter väl här och väntar snällt och hoppas på det bästa! 

Engla - 110813

Tikki 110813

 Njut av vardagen,

 och var nöjd med vad den ger dej!