Telefon och Kungen...

....Ja det kan vara två saker som verkligen kan göra att jag sitter still alldeles för länge utan att göra något vettigt alls. Seriöst jag hade så mycket planer om vad jag skulle hinna med ikväll och jag skulle bara som vanligt ringa vem det nu var jag ringde först sen skulle jag plocka upp tvätten. Japp så var vi här 2½ timme senare och tvätten ligger fortfarande kvar i maskin och bloggen är inte uppdaterad. Kan säga såhär att telefon och dator kan distrahera mej lite för mycket. Vi hade nämligen den diskussionen idag på jobbet hur mycket man använde sin mobiltelefon och jag kom fram till att jag ringer VÄLDIGT mycket och skickar en hel del sms. Jag har kanske alltid varit en person som gillar att prata i telefon, kommer aldrig glömma när jag var ca 13 år och mamma och pappa fick en ganska förhöjd telefon räkning och undrade hur det kunde komma sej? Hmm de var inte hemma på eftermiddagarna när jag kom från skolan och kunde se hur många timmar jag faktiskt kunde spendera i telefon med kompisen som jag precis lämnat i skolan. Så ja telefonen har väl alltid varit en teknisk pryl som jag haft en dragningskraft till, men sen ni som känner mej kanske tycker detta är helt logiskt för vara ensam hemma tyst är inte min grej. Jag gillar att PRATA för att ni ska förstå hur mycket jag gillar att prata ska jag citera Veronicas citat:

"Tala är guld för mej, tiga har jag alldeles för svårt för"

Men nu har jag iaf slutat och flummat in datorns värld men har beslutat mej för att nu ska det bloggas sen måste tvätten hängas, hundar kissas och minst ett avsnitt att Desperate måste ses innan John Blund får komma på besök hos mej.

Igår kan nog ha varit en av de slappaste dagarna på länge i mitt liv, jag och hundarna lämnade inte tv-läget för många minuter och vi alla bara älskade det och vad jag har förstått idag när en ann har varit och slitit på jobbet med studiedag och den nya läroplanen som man visst ska kunna när man arbetar inom förskolan så har hundarna fortsatt sovande hos mamma. Pärla gav klara tecken på sin trötthet i morse när vi skulle gå på promenad, hon brukar ändå pinna på ett tag men idag kissade och bajsade hon i backen upp sen kom hon och hoppade på mina ben och pep. Ja jag vet instruktören i mej tänkte ta in upp henne nu men klockan var så lite och hon var faktiskt trött och det märktes. Jag stoppade ner henne i jackan som vanligt och så somnade hon och låg där hela promenaden. När hon fick gå sista biten in så var hon så sur och gick så långt bak hon bara vågade för att inte tappa bort oss. Undra hur det ska gå när damen inte får plats längre innanför jacka, då blir det knepigt. Men detta leder iaf till en trygg valp som älskar närhet =)

Hundarna har inte bara sovit ja glömde ju bort att dom har faktiskt byggt en koja alldeles själva hemma hos mamma och pappa på deras gård. Pärla och Engla tycker den är fantastiskt fin och de är så stolta över den och ÄLSKAR att leka i den.....MEN det finns några problem med denna koja, dock inte för Pärla och Engla men för mamma och pappa och deras grannar. Bl.a. så tror jag att grannarna vill ha kvar sin buske när snön smälter och den blir grön, mamma och pappa vill uppenbarligen ha kvar sin gräsmatta och jag vill inte ha brun/svarta golden tjejer. Men dessa problem är ju inga problem om man är 7 månader och 11 veckor och ÄSLKAR sitt liv och är full med bus =)

"Ingen ser oss! Kom igen GRÄV!!"
"Ja ja jag gräver så fort jag kan Engla!"

"Shit nån kommer!"

"VA? Jag? Jag står ju bara här och ristar på mej, det var Pärla."
"Nej matte, jag gjorde bara som henne."

"Okej förlåt matte, men Engla sa faktiskt....."

 Ja jag har idag satt mej in lite mer i den nya läroplanen och det är fantastiskt så många fina och konstiga ord de kan få in på så få sidor utan att tänka överhuvud taget på de stackarna som ska tolka och arbeta utefter den. Det är inte lätt att uppfylla alla fina mål och tänka på alla punkter när så mycke vardagliga moment är verkligeheten för oss som också är en otrolig viktig del i barns utveckling. Men det är intressant och jag utvecklas mer som pedagog när jag jobbar konkret med faktan än bara sitter och läser alla ord.

Livet för Lisa Björkgren fylls som vanligt med massa händelser men än så länge så ligger det mesta under planerings stadiet så när allt är klart kommer uppdateringen. De som lever runt mej är inte förvånade över när det sker radikala saker runt mej och oftast så sker det fort och plötsligt så det är bara jag som hinner med och det vill inte säga lite det =) Men jag älskar när man får möjligheter som man inte trodde fanns och jag har verkligen kommit till insikt med att livet är för kort för att man ska VÄNTA på rätta tillfället och VÄNTA!!! Varför ska man VÄNTA när man kan leva NU och ge livet en chans. Det är bättre att leva ett liv än att VÄNTA på att leva det för en dag vaknar man och upptäcker att man VÄNTAT förlänge och vad gör man då??!! Så snälla försök att se era möjligheter och lev den väg som ger dej glädje och personlig utveckling det är så du roar dina barnbarn på ålderns höst och inspirerar dom till att ta steget utanför mammas trygga famn.

Jag ska bara avsluta med kort på mej och alla tjejer när jag har tagit hem dem så kan ni få se olikheterna emellan dom rent utseende mässigt. Tänk att Engla var 12 veckor när hon kom hem och att Pärla och Lykka har samma mamma (Wintergol's Tika). Jag har nämligen suttit och tittat på dem själv och tyckte först att Pärla och Lykka var så himla lika men har nog tagit tillbaka det. En sak som är säkert är iaf att Pärla var störts och lilla Engla hon var minst. Dessa tjejer har alla på sitt sätt gett mej något otroligt speciellt!

Lykka, Engla & Pärla

Godnatt gott folk

Minns minnena dagen gett dej och skapa nya i morgon!