söndag 7 augusti 2011

Nötbruna cockerspanielögon VS Korpsvarta pittbullögon


Snacka om att helgen med Annika och Leia har bestått av HUND. Kanske inte så många som trodde något annat men det blev mer än jag iaf kanske hade tänkte mej, men roligt hade vi. Igår blev det beauty show för princess Leia i tryckande åskvärme. Mina gyllene hade lite fel form på öronen och nosen för att få delta på Belgiska Vallhunds specialen och de få golden som var där var inte riktigt i samma liga som mina tjejer. Tyvärr förstod sej inte dommaren på Leias päls heller så trots en kanon bedömning fick Annika ta med sej rådet hem att tona Leia röd tills nästa utställning eller helt enkelt doppa henne i falu rödfärg ;)

Annika och Leia 6 augusti 2011

"Är vi klara snart?!"
 Därefter blev det en tur i skogen för att sen åka hem och vila innan bruks och lite lydnadsträning väntade. Jag var ju tvungen att ta vara på tillfället när jag kan få lite tips och råd och ögon från andra håll. Vi kan säga att inkallningen som brukar gå sisådär med ingången satt och ställande under gång som jag varit SÅÅ mallig över gick alldeles för många steg.....Men det kändes ändå skönt att få träna lite med någon och få lite hjälp med det som jag själv inte ser!

Idag packde vi om väskan och det blev minnesutsällning här i Vallentuna. Igår tog jag på mej ordentligt med kläder som skulle tåla regn precis som det var utlovat och regnjackan låg bra i väskan, då dock höll jag på att smälta bort i värmen. Sen då tills idag tar jag självklart på mej shorts och ingen regnjacka med i väskan och vad ger vädergudarna oss då?!?! Jo, SPÖREGN!! Som tur var skulle inte Annika ställa Leia idag så vi kunde helt själv välja att vi hellre åkte till XXL och brände lite pengar istället på välbehövliga ting ;)

Nu dock är jag tillbaka i lägenheten själv och Annika borde snart lösa ut sina barn och valpar hemma i Västervik. Detta är min sista semesterdag på ganska länge om jag får gissa, höstens semesterdagar kommer gå till skola, så någon ledighet blir det inte. Ja sanningen är den att imorgon, äntligen, börjar jobbet. Mycket känslor som rör runt i själen, mycket nervositet och spänning, samtidigt som glädjen och lugnet är med. Det ska bli så skönt att få en mer inrutad vardag även om den är skrämmande och ovan. Visst är det skönt att glida runt så som jag och hundarna har gjort den senaste tiden, men samtidigt så är det otroligt skönt med en vardag och arbetskamrater. Hundarna kommer få det toppen och deras matte har gjort allt för att de ska få det så bra som möjligt, nu när jag ensam bär ansvaret för deras timmar ensamma hemma.


Mitt hjärta är stort och varm och det är fyllt med kärlek till dom i min närhet. Men en liten del av det har det där iskalla, vassa som jag helst inte vill plocka fram men som vissa människor bara gräver fram gång på gång så det tillslut är helt blottat. Det är exakt samma sak som mina nötbruna cockerögon som ler ända in i själen, men om denna lilla cocker blir retad en gång för mycket så förvandlas de snabbt till korpsvarta pittbullögon som kan psyka ut vem som. Den mjuka cocker munnen säger det som är sant med glimten i ögat och står för det som kommer ur den och den bits väldigt sällan och händer det så är det just för att DU inte har lyssnat på mina signaler. När man väl har lockat fram pitbullen som vaktar sitt revir så är käften både rapp, vass och stenhård utan något som helst behov av att släppa taget.......
VARFÖR ska man behöva ha dessa två sidor? Varför kan man inte bara vara ärlig, rak och besitta egenskapen av att lyssna och skrika? Självklart måste man skrika, självklart tycker inte alla lika MEN hugga i ryggen är INTE något som måste vara självklart!!!

VS
 
Tur att båda iaf är tvärsöta och det är få gånger som pitbullen kommer fram. För det mesta är jag en fyrvägskorsning mellan en rastlös&smart Border Collie, envis Terrier, söt Cocker och den perfekta Jaktgolden <3 Hahaha tur att man är älskad trots att man är en salig blandning och registerad får jag med vara, dock inte i elitens elit register SKK, men bland de vardagliga skönheterna som njuter av livet på jordbruksverket =)

Tikka har äntligen kommit i rätt ålder så hon iaf kan hålla tungan i styr de andra två har jag inte en aning om vad de styr med ;)