En händelserik och underbar vecka är nu till ände. Jag har haft det bästa besöket denna vecka, svägerska med brorsbarn har varit här och njutit av sportlov. Dock har jag jobbat men vi har hunnit med en hel del saker ändå, men mest har vi bara varit och haft det kanon. Trodde kanske att mina 50kvm skulle bli lite litet för 2 barn, 1 hund och 2 vuxna men inte, det har flytit på kanon, sen att hemmet nu ser ut som ett kaos är ju inte deras fel. Så idag är det läge för tvätt och städ men mitt huvud är inte riktigt med på samma tanke. Jag har sedan flera veckor tillbaka gått och dragit på en ihållande hosta som inte vill släppa. Nu börjar både huvud och lugnor säga att det räcker men eftersom varken den receptfria hostmedicinen eller den recpetbelagda hjälper så vet jag inte vad jag ska göra. Den jag fick i fredags av läkaren gör mej mest seg och konstig i huvudet. Det känns som jag är här och är pigg men jag tänker ju som jag skulle sova eller vara tvärfull. Allt är skitkonstigt men vi får väl se vad jag ska hitta på imorgon om jag ska ta mej en tripp till läkaren igen eller om jag bara ska vänta ut den och gå och jobba? hmmm
Dock börjar en tanke att gro....Engla hostar och jag hostar, finns det ett samband??
Inte lätt är det iaf och jag börjar verkligen fundera eftersom inget hjälper, men vi får se. Är lite jobbigt dock att leva i denna bubbla och jag känner mej inte sjuk, sjuk, utan bara hostar, hostar och hostar.
Vår träning då, den är ju lite väl passiv just nu med tanke på att det är inte lätt att träna och få hostattacker mitt i allt, blir lite fel då. Men jag försöker jobba på finliret i lydnaden där jag ska få intyg och despans så Engla och jag kan komma igång och tävla också, sen blir det uppletande och apportering när vi är ute. Apporteringen gör hon stora framsteg och vi jobbar en del med visselpipan också och det är kul att se hennes vilja till att lära och balans som hon återfått. Det är inte bara spattigt och rörigt utan nu börjar jag känna igen min Engla igen och det är så skönt.
Engla har ju gått ett par veckor på dagis nu också och det går bättre än väntat. Hon verkar verkligen trivas och jag trivs med personalen, så det känns tryggt att lämna henne där när jag åker till jobbet. Mitt samvete är iaf bättre och jag får en mer balanserad hund på eftermiddagarna/kvällarna att jobba med och det är värt hur mycket som helst. Jag har tänkt en del på detta med Engla och att leva i flock, hon har ju aldrig upplevt något annat och jag har ju byggt upp en vardag där lek med andra hundar har varit en självklarhet. Sen eftersom jag inte umgås så mycket med folk som har hund här så har hon blivit rätt ensam sen T men nu känns det som hon är i balans igen och vi kan leka på rätt sätt igen och hon tycker det är kul. Så dagis har nog gett Engla en hel del, men det beror nog på stämmning och "kompisarna" där. Hon har även tagit på sej mamma rollen till en vit herdehunds valp, och det är mer än en hundägare som undrar om det är en tik som ska gå i avel eller vart hon kommer ifrån och det är ju underbart att höra. Jag blir så stolt över min ängel!
Nej nu ska jag återgå till min lilla bubbla som jag lever i och ev ge mej ut en sväng i solen för att hämta lite energi. Trevlig söndag på er alla <3