Tiden går och allt händer, men på nått sätt så får man leva efter ordspråket:
"Tiden läker alla sår..."
Denna vecka har varit kaotisk, jobbig, lugn, bra och massa annat. Men jag började veckan med lite energi påfyllning av dom bästa <3 Sen fortsatte veckan på min underbara förskola och avslutning på kursen "Barn med hund". Som har varit kanon kul och givande, kan vara en av dom roligaste kurserna att ha. Det krävs mycket av mej men den ger så mycket mer. Veckans fyra sista dagar skulle tillbringas på jobb nr.1 men så blev det inte riktigt så idag fick jag ledig dag i 30 graders värme och strålande sol. Inte nog med att väder ville mej väl så fick jag även lilla svarta Leia på besök så mitt nu mer väldigt lugna hem fylldes med lite mer liv, trodde jag ja, men den lilla svarta marrodören (egenligt Lina) är lugnet själv. Lina och Björn kom och lämnade av sin fyrfotade minsting vid 11 tiden, därefter packades väskan med en heldags nödvändigheter, sen bar det av till skogen.
Stora ryggsäcken fram när allt ska med. Ny inhandlade frysväskan!
Engla drog igenom hela sitt register för att få med sej Leia i sin lek men utan någon framgång alls, stackars Engla. Men jag tror Leia fortfarande var i chock efter bara ha sett Tikka, som utan ett enda ljud välkomnade henne i sitt hem och med ut på promenaden. Flera timmar fölt förbi ute i sommarvärmen där ett x antal liter vatten försvann. Jag tyckte hela väskan var fylld med vatten men inte det inte. När Engla och Tikka hade fått apporterat lite, där Engla glänste som aldrig förr. Tyckte hon att det var hennes uppgift att söka av HELA skogen efter andra dummys vilket resulterade i att hon sprang bort sej. Jag såg henne hela tiden och hörde henne fara runt men inte hon inte, men när hon väl sansat sej och hittat till rätta så var hon ju mer eller mindre SKIT SLUT!! Tur att vi var på väg hem kan jag lova. Leia hade inte med sej sin brukanvisning när det gällde apporteringsträningen så hon fick passivitet. Hon får sitt imorgon när det bär av på kurs med matte som är ägare av manuallen ;)
Engla hon lever som aldrig förr och är otroligt rolig att träna med. Hon bara glänser i allt hon gör och allt hon tar för sej, det är så mycket LIV i henne som jag aldrig sett förut. Min engelska Engla som alltid varit en ängel börjar nu bli en liten vilde som far fram i livet på sina långa gengliga ben som gör att jag tappar andan varje gång hon tar ett skutt i skogen eller vänder lite fort. Rädslan över att nått ska gå sönder i den gängliga kroppen är gigantisk, men snart ska jag linda in hela hunden i bubbelplast så nått inte kan hända. Men hon är ju året om 3 veckor så är det fel så är det nog redan försent för bubbelplast. Men ska nog börja spara det till alla hennes valpar så vid valpleverans får man med sej en dräkt för varje månad av bubbelplast tills de är 1 år. Det är det eller att jag behåller alla själv tills dom är året och jag vet att dom är hela. Undra vilket av det som valpköparna kommer reagera mest på, bubbelplast i valppaketet eller leveranstid 12 månader? ;)
"Visst att jag älskar min matte men ibland kan man ju undra hur hon fungerar!"
Jag har en annan sak som jag vill förmedla till en del läsare och det är att detta är INGEN fakta blogg utan det är mina känslor och tolkningar på saker som händer runt mej, mitt liv och mina hundar. Denna blogg skrivs för skojs skull och är inte faktabasserad på något vis. Så allt jag skriver om mina hundar och deras all världens sjukdomar är oftast tolkningar hur jag uppfattat det och mina ord på vad som händer. Är det fakta kopieras text med referens så allt ska bli rätt. Finns det frågor, maila mej så ska jag försöka ge svar på det istället. Det ska vara KUL att läsa vad som händer även om inte allt som händer är kul, men en del av mitt liv och många andras.
Välkommen till min syn och mina ord på min verklighet!!
Fortfarande är det så extremt tungt att skriva om min älskade Pärla och jag saknar ord om det som har hänt. Det finns kanske inget att skriva och det kanske inte finns något som kan göra händelsen bättre men jag brukar vara duktig på att få ut mej saker och ting men denna gång tog det stopp. Jag har flytt datorn och alla MÅSTEN och jobbar mej sakta men säkert tillbaka till vardagen efter flera hemska och jobbiga veckor...
Imorgon ska mina gyllene få vara sin första dag hos deras fantastiska hundvakter som jag träffade för ett par veckor sen innan allt började hända. Skönt att veta att dom inte behöver vara ensamna eller med på jobbet när jag nu jobbar mitt sista kvällspass =)) Sen är det en händelserik vecka som följer med både roliga och mindre roliga saker. Den kommer iaf avslutas med helgkurs i Rallylydnad hemma i Västervik!!!
Nu ska jag njuta av 3 trötta hundar och en skön lördags kväll i soffan med god mat och bra program på tv.
Lev DITT liv och förändra det,
så mycket roligare och så mycket enklare!
