Självklart är mormors tomtar med och uppställda.
Så ja nu är det julfint i mitt hem även i Vallentuna. "Tyvärr" så räckte ju inte julpyntet jag hade hemma i Västervik i min 3:a till min lilla lägenhet här så idag blev det en riktigt shoppingtur med Thessi så att lite nytt kunde fyllas på. Jag tycker verkligen det är så himlans mysigt att fixa ordning till julen och jag skulle kunna köpa hur mycket grejer som helst men det är bara 1 av 12 månader som man får använda det så det känns lite onödigt men ändå så måste jag ju ha "lite" ;)
Älskar bara mitt sovrumsfönster med massa fina änglar.
Igår eftermiddags blev det en tur i skogen för att fixa mossa till ljusstakarna, vi hann faktiskt vara ute hela 1h timme innan det blev tvärsvart. Det var så skönt att Engla fick lite tid i skogen det blir ju inte lika mycket nu. Även idag när det var strålande sol och underbart väder så tog vi oss en ordentlig tur i skogen. Dock på ett nytt ställe som verkligen var kanon att gå på men vi gick lite vilse men vi led inte allt för mycket av det det var bara tvättiden och Thessi som fick vänta. Det har blivit en del uppletande och appotering och Engla är så himlans duktig och hon jobbar verkligen så bra i söket. Dock är det lite mycket fart ibland men om man då kallar in och stannar upp henne så samlar hon sej och kör ett nytt race och lyckas jättefint. Hon behöver ibland lite hjälp att smala ihop sej både fysiskt och mentalt känns det som. Det är väldigt mycket som händer både runt henne och i henne. Hon är inte speciellt gammal och vid 1½års ålder är det mycket hormoner och annat som far runt i kroppen. På allt det ska hon hantera händelserna som vi tillsammans ska gå igenom här i livet. Men hon lyckas bra , det är verkligen en kanon tjej jag har jag måste bara samla ihop mej och henne så vi kan bli ett.
Finaste Engla det är bara hon som tar sej ett sån avslappnat häng på en gren när matte funderar på vilket håll leder till bilen ;)
Inte nog med att vi har hunnit med skogstur, stortvätt och julhandling + julmarknad så har jag även satt i gång lussebak och hur jag täntke när jag drog igång det kl.18 vet jag inte men det blir nog bra när kl. är 20 och det är klart. Det ska ju jäsa så himlans många ggr så jag hinner ju både tröttna och glömma bort innan det är dags för nästa moment. Jag har nämligen gett mej in på någon ny form av lussebull med glasyr och vaniljkräm, dom är sjuktgoda men frågan är om mina kommer bli lika bra som kollegans men det återstår och ser. Varför göra det enkelt för sej och bara göra vanliga lussebullar när man kan krångla och styra? Det blir ju en sån underbar diskhög också att ta hand om när man styr med massa olika moment, men jag ser det positiva resultatet, jag får äta MASSA GOTT!!!!
Bakning och hundträning känner jag verkligen är 2 saker som går hand i hand. Allt gjort på en och samma gång.
Annars här i Vallentuna så är livet som vanligt, massa jag BORDE göra men inget gör jag. Eller jag gör massa men ändå så känns det som jag prioriterar fel och inte kommer framåt. Jag måste på något sätt göra en förändring men just nu har jag gett mej själv november månad på mej att vara ledsen och verkligen sörja det som saknas i mitt liv. Inte nog med att idag är det exakt 6 månader sen min älskade Meatball fick somna in alldeles för tidigt och den 2/11 var det 1 år sen Lykka, MIN LYKKA, somnade in helt oförberett. Inget var rättvist och inget fanns det att göra och även om jag vet att jag verkligen i Lykkas eller Pärlas fall inte hade några alternativ så är sorgen större än jag många ggr vill erkänna. Det känns alltid lika sjukt när jag tänker tillbaka på mina hundar, 6 hundar på 8 år, hur är det möjligt? En sak som är säker jag vet iaf hur man tar hand om valpar/unghundar det är det jag levt med. Så rädsla av att det är något knas med Engla är hur stor som helst men jag kan inte gå och tänka på det för hon är en bra tjej som är genomgången mer än 1 gång i sitt liv och känsla med Engla är så mycket bättre än det har varit med de andra 2 små sjuka töserna. Båda småtjejerna har haft SÅ ont och allt pga av trasiga skellett. Det är verkligen en sorg och en hård läxa jag lärt mej, men myk fakta och myk kunskap om saker jag innan inte vetat om innan har jag nu. Så november 2011 är inte min månad och det har varit riktigt tufft att kämpa sej igenom detta men jag och Engla försöker se ljuset, även om jag också måste sörja händelser som inte borde hänt.......
Så nu tar jag ett djupt andetag och bakar färdigt mina lussebullar, äter min mat, duschar och sen myser ner mej med mina lykkligaengel i nybäddad säng för imorgon väntar en tur till Lindesbergs hundcenter och sen på kvällen en kärt besök av min Ida!
